"Vi jobbar hårt för att ha ett bra lager med receptbelagda läkemedel", säger farmaceuten Christina Norrby.
När GT besöker apoteket intill Ica Wisborg är det lugna gatan. Vi pratar inte om ett krisläge med köande människor framför tomma hyllor.
Men den omtalade läkemedelsbristen finns här ändå, i bakgrunden, bakom disken. Oron som omger den märks också av.
– Ja, varje dag är det flera personer som vi samtalar med om det här och som vi försöker hjälpa. Om du har en viktig medicin och hör att det är svårt att få tag på den, då skapar det såklart en oro, berättar farmaceuten Christina Norrby.
Situationen beskrivs inte som gravallvarlig eller livshotande. Men den leder helt klart till krångel och till att patienter tvingas byta behandlingsmetoder – ett problem som inte heller ska underskattas; det kan vara mycket påfrestande för vissa.
– Vi får inte alltid det vi beställer, vilket innebär extra jobb för oss och för läkarna, när vi försöker hitta alternativ. För kunder och patienter kan det vara besvärligt, att byta bort en behandlingsmetod som du har varit van vid är inte alltid så lätt. Det kan bero på vilken sjukdomsbild du har, vilka andra mediciner som påverkar och så, förklarar Christina Norrby.
Ett icke önskvärt beteende, som ofta dyker upp när det blir ont om något, är att människor dessutom hamstrar. Vilket ju gör bristen ännu mer kännbar för andra.
– Under pandemin var det allmänt känt att folk köpte mer på apoteken, men även sedan kriget bröt ut. Vi har absolut märkt det också, här i Visby.
Christina Norrby nämner samtidigt en liten fördel som Gotland har, jämfört med en del andra delar av landet och världen:
– Vi samarbetar bra med de andra apoteken här, även fast vi egentligen är konkurrenter. Om vi saknar något kan vi åtminstone kolla om de andra har detta på lager. På en liten ö jobbar man nog mer på det sättet.
Vad är det då som saknas? Frågan ställs till Region Gotlands chefsapotekarie Magdalena Öhlund.
– Det som är besvärligt är de väldigt vanliga läkemedel som restnoteras, som används av många patienter och där det inte finns självklara bytesalternativ, svarar hon.
En grupp som ofta nämns är så kallade GLP-1-analoger, som diabetiker med typ två behöver.
– De tillverkas, men det är också ökad global efterfrågan, eventuellt kopplad till att allt fler blir överviktiga. Från och till finns dessa läkemedel inte att tillgå. Det går oftast att lösa, tillsammans med läkare, men det blir någon annan typ av behandling då, säger Magdalena Öhlund.
Magdalena Öhlund är Region Gotlands chefsapotekarie.
Medel för utvärtes behandling av östrogenbrist är också något som saknas just nu.
– Sedan har det varit ett som används vid hjärt-kärl-sjukdomar, men där har jag hört att det har ordnat sig nu.
Det sistnämnda gäller tyvärr inte situationen i stort; det finns inget som tyder på att saker och ting går åt rätt håll, rent generellt.
– Situationen i Kina påverkar, då många aktiva substanser tillverkas där. Men även sådant som kriget i Ukraina och energikrisen. Det här är något som har blivit värre på senare år och det finns tecken på att problemen kommer fortsätta, säger Gotlands chefsapotekarie.
Uttalandet bekräftas av Läkemedelsverket, som förutspår att leveransproblemen och avsaknaden av vissa substanser kommer att bestå, åtminstone under hela det här året.
Sveriges regering har nyligen föreslagit vissa åtgärder, kopplade till apotekens lagerhållning samt läkemedelsföretagens "skyldigheter att informera om kommande rest- och bristsituationer".