Flygbesprutning med gift kan bli nödvändig

Fredrik Schlyter har dock varit på Gotland och samlat in larver för undersökning. Men vet att de är av en annan art, men släktskapet är nära.
Det som skiljer arterna i beteendet är bland annat att den sydeuropeiska arten har sin larvutveckling redan på våren medan de gotländska och öländska tallprocessionsspinnarna, har motsvarande process under sommaren.
<span class=MR>Parasiter vartannat år</span>
Fredrik Schlyter berättar om den troliga förklaringen till att larverna är flera vartannat år. Det har att göra med den naturliga fiende, en parasit, som är specialiserad på tallprocessionsspinnarens larver. Ett år som detta gynnar tillväxten av parasiterna när larverna är många.
Detta leder till att det nästa år, finns ovanligt gott om parasiter på södra Gotland. De kommer då att hålla nästa års population av tallprocessionsspinnarlarver i schack eftersom parasitangreppen blir mer omfattande. Den växelvisa verkan är inte belagd i forskningen, men är ett troligt scenario.
Det finns andra parasiter som skulle kunna användas, parasiter som ger sig på någon an de andra sex tallprocessionsspinnararterna i Europa.
Men man ska inte flytta organismer till andra platser på Jorden, introducerar man en ny parasit i Sverige kan man aldrig vara säker på att den ger sig på rätt art!
<span class=MR>Hur väljer honorna träd?</span>
I Medelhavsområdet är tallprocessionsspinnaren ett stort bekymmer för skogsägarna och vållar betydande ekonomiska avbräck. Larverna äter av tallbarren och de ger sig på olika tallarter. När barren äts av, minskar trädets tillväxt.
Fredrik Schlyter och hans kolleger försöker bland annat att utröna vad det är som styr honorna att lägga ägg på vissa tallar, men inte på andra. Om det finns träd som sänder ut locksignaler till insekterna (eller "stick bort från mig-signaler"), skulle dessa kunna nyttjas för att ta fram ett motmedel.
Det finns ett bekämpningsmedel som inte är kemiskt uppbyggt utan som bygger på en biologisk substans. Medlet kan spridas från flygplan och är artspecifikt, det vill säga det slår bara mot en enda art. Metoden har prövats i Sverige när ett skogsområde härjades av en annan larv av tallmätare. Det fungerade mycket bra.
Fredrik Schlyter vill inte gå in i detalj på hur man ska eller inte ska agera på Gotland eftersom det faktiskt är en annan art som dessutom inte ingår i hans projekt.
Men han befarar alltså att det kan bli fortsatta problem.

Den som vill veta mer om projektet kan studera informationen (på engelska) på hemsidan, http://www.daapv.unipd.it/promoth/
Efterlyst. På det europeiska forskningsprojektets hemsida illustreras problemen bland annat så här, med en efterlysning av en fruktad insekt som är beväpnad och farlig. Önskas helst död...