Flyktingbarnen ska känna sig "haime" här
Lägenheten där de fem ensamma flyktingungdomarna ska bo står klart. I går visades det upp för berörda politiker och tjänstemän.
anställd. Haisam Aboulaich är en av de åtta som ska jobba med de ensamma flyktingbarnen. Han berättade i går hur han själv kom till Gotland och lärde sig svenska.
Foto: Krister Nordin
Utmärkt namn
Flyktingbarnens hem har fått namnet "haima", som är fårömål och betyder hemma, liksom "haime", som är hemma i det gotländska språket.
-Det är ett utmärkt namn på deras boende. För det är här de ska känna trygghet och vara just, hemma, sa Haisam.
Han är palestinier, född i Libanon och som palestinier är man alltid flykting, enligt Haisam. Han berättade om vägen in i det gotländska samhället.
-Jag var 13 år när vi kom till Gotland år 1991. Vi väntade på uppehållstillstånd och hade flyttat flera gånger i Sverige, mellan olika flyktingförläggningar. När vi så äntligen fick uppehållstilltånd blev det Gotland för mig och min familj. Jag pluggade svenska men det var svårt.
Det var under en skolresa till Danmark som det lossnade för Aboulaich.
-Jag hade inte pratat arabiska på fyra dagar och plötsligt fick jag ur mig alla ord som jag hade lärt. Jag pratade oavbrutet med mina klasskamrater under den resan. Och de var förvånade men de sporrade mig hela tiden att prata ännu mer.
Ungdomarnas hem består av en stor lägenhet där fem ungdomar får bo i fyra rum. Där finns ett stort allrum och ett stort kök, ett rum för personal och ett litet kontor för föreståndaren, Lotta Grausne.
-Vi ska laga mat, tvätta och handla tillsammans med ungdomarna och hjälpa dem till rätt med allting, sa Lotta. På lunchen kommer de att äta i skolan så det blir middag här på kvällen. De är ju inga barn men vi får se hur mycket de klarar när det gäller mat och boende.
"Sällsam upplevelse"
Till en början kommer ungdomarna att få gå på KomVux och läsa svenska. De kommer att äta tillsammans med eleverna på Christopher Polhemgymnasiet och till viss del gå tillsammans med dem i gymnastik och estetiska ämnen.
Gustav Hoffstedt, ordförande i social- och omsorgsnämnden, tyckte att det var en "sällsam upplevelse" när ens förslag går igenom och inom 13 månader är genomfört.
-För ett år sedan var Gotland i ett läge då vi knappt tog emot några flyktingar alls. Nu planerar vi att ta emot fler vuxna flyktingar framöver också, sa han. Men vi kan fatta hur många beslut som helst. Om det inte finns engagerade människor som är beredda att jobba så går det ändå inte att genomföra besluten.
200 sökande
Men det finns det alltså nu. Av 200 sökande har åtta personer valts ut som ska jobba med flyktingbarnen. Och Lena Söderlund från Överförmyndaren berättade att ett 20-tal personer har utbildats för att finnas till hands och hjälpa ungdomarna till ett tryggt socialt liv på Gotland.
Övriga som pratade i går var Lotta Grausne, föreståndare och Jan Bodström, rektor på KomVux.
Så jobbar vi med nyheter