Flyktingmottagning på ön undersöks

Gotlands kommun har ett avtal med Integrationsverket om att varje år ta emot ungefär 25 personer och erbjuda dem så kallade introduktionsplatser.
De senaste tio åren har bara ett fåtal kommit hit. Förra året var det åtta personer och året innan nio.
Det beror inte på att Gotlands kommun inte velat ta emot fler, utan på att behovet av platser på Gotland inte varit så stort.
I år kan det bli annorlunda.
Efter en mycket stark opinion, bland annat det så kallade Påskuppropet som för ett år sedan startades av Sveriges kristna råd och sedan fick många organisationer att ansluta sig till kravet på en humanare flyktingpolitik, beslutade regeringen om en tillfällig lag om prövning av avvisnings- och utvisningsbeslut.

Målet: ingen oviss väntan
Den 1 januari i år infördes ett nytt system för asylprövning och det var inför den förändringen som man med den nya lagen ville ge möjlighet att göra en generösare prövning av ansökningarna från alla dem som redan väntade: på förläggningar, i eget boende eller gömda.
Syftet var att få ett slut på människors ovissa väntan. Så nu gäller det att inte skapa nya väntetider ute i kommunerna, påpekar Integrationsverket.
- Regeringens beslut om den tillfälliga lagen får naturligtvis konsekvenser och alla måste ta sitt ansvar, säger Sara Barthelson Riismark, presskontakt på Integrationsverket.
Verket räknar med att det kommer att behövas tre gånger så många introduktionsplatser i landets kommuner i år , 26 300 mot 8 100 förra året.

Nedräkning
Gotland är en av de 174 kommuner som har en överenskommelse med Integrationsverket om att ta emot och erbjuda introduktionsplatser för nyanlända flyktingar.
I år har verket också vänt sig till 90 kommuner som saknar avtal för att undersöka deras möjlighet att ta en del av ansvaret.
Introduktionsplatser innebär att ge de nyanlända en bra start och en möjlighet att komma in i samhället. Behoven är olika men ofta handlar det om bostad, utbildning, arbete eller praktikplats, skola och barnomsorg för familjer med barn.
Integrationsverket har alltså kommit fram till siffran 146 personer för Gotlands del.
- Vi har först gjort en solidarisk fördelning mellan de kommuner vi har överenskommelser med och räknar att de ska ta emot 0,35 procent av antalet invånare. Då hamnade det på 202 för Gotland. Men eftersom det är bostadsbrist och enbart 43 procent av de vuxna som är födda utanför Europa har någon form av sysselsättning så har det räknats ned och då hamnade vi på 146, förklarar Sara Barthelson Riismark.
Norra Sverige och storstadsområden har lättare att erbjuda bostäder och arbete, så hur många platser som i slutändan kommer att behövas på ön vet ingen i dag.
- Nej, vi kan inte tvinga någon att flytta till en viss kommun. Å andra sidan tror jag att många gärna kommer till Gotland. Kommunen har varit duktig när det har behövts, även om det enbart handlat om enstaka personer de senaste åren. Jag tror att Gotland skulle klara att ta emot 146 personer under det här året, säger Åsa Stenbäck, kontaktperson för Gotland på Integrationsverket.

Bostadsfrågan viktig
Vad gör då Gotlands kommun för att förbereda sig för att ta emot extra många utlandsfödda nya invånare?
Inte särskilt mycket ännu, visar det sig. Trots att den tillfälliga lagen antogs redan den 28 oktober och trädde i kraft den 15 november i fjol.
Förra veckan kom däremot en skrivelse från Integrationsverket, en prognos för hur många introduktionsplatser som behövs och en undran om hur många Gotlands kommun kan erbjuda.
- Det första vi gör är att se över bostadsfrågan, säger Britt-Marie Eriksson. Kan vi få tag i de 25-30 lägenheter som behövs så tror vi att resten ordnar sig. Men det krävs samarbete på flera områden. Vi kommer att ta kontakt med hälso- och sjukvården, barn- och utbildningsförvaltningen, arbetsförmedlingen och frivilligorganisationerna för att vi tillsammans ska kunna bygga upp en bra introduktionen.

Varierande ersättning
I april kommer social- och omsorgsnämnden att ta beslut innan en redovisning skickas till Integrationsverket.
Hittills i år har kommunen fått förfrågningar om cirka tio personer som vill komma hit.
Kommunen får en schablonersättning för varje flykting eller annan utlänning som tas emot.
Ersättningen varierar från drygt 61 000 till nästan 166 000 kronor per person beroende på i vilken ålder de är.
Pengarna ska täcka kommunens ökade kostnader i tre och ett halvt år. Till detta kommer en grundersättning som alla kommuner har som har en överenskommelse om flyktingmottagande med Integrationsverket. Den är 497 100 kronor i år.
De pengarna får kommunen oavsett hur många som tas emot.