En häger på jakt efter frukost spanar från hamnpiren i Lickershamn mot den väldiga rauken Jungfrun när Daniel Nygren, förvaltare vid länsstyrelsen, och friluftssamordnare Mattias Vejlens vandrar söderut. Här går Klintkustleden, tre mil vandringsleder genom sex naturreservat, från Björkume i Lummelunda i söder till Hallshuk i norr.
I år har länsstyrelsen för första gången haft en automatisk räknare vid Häftings som registrerat varje person som passerat stigen.
– Vi har haft drygt 1 600 förbipasserande mellan maj och augusti, säger Mattias Vejlens och berättar att toppen nåddes den 4 augusti med 90 personer.
Trycket har varit extra hårt över hela landet en coronasommar som denna, med överfulla parkeringsplatser vid landets nationalparker. På Gotland har 143 naturreservat haft en ökning med omkring en tredjedel mot tidigare år. Vid vissa tillfällen har parkeringsplatsen vid Filehajdar inte räckt till för tillströmmande orkidéintresserade.
– Vi har en guckuskoeffekt och totalt 1 154 passerade där mellan juni och augusti med en topp den 20 juni, säger Mattias Vejlens.
Eftersom slitaget blir stort på vägar som kräver underhåll har länsstyrelsen också räknat antalet bilar.
– Till den 23 augusti hade Digerhuvud på Fårö drygt 22 000 passerande bilar, då var tre av månaderna belagda med reserestriktioner, säger Daniel Nygren och berättar att Langhammars hade ungefär lika stort antal bilar.
Grusvägen ut till Närsholmens fyr passerades av nästan 10 000 bilar mellan 1 april och 23 augusti. Även Torsburgen har haft hårt tryck av tillresta i sommar, där 7 000 fordon passerat den automatiska räknaren.
– Det är ett av våra mest besökta naturreservat, säger Matias Vejlens.
Vi når fram till stupet vid Stuklint och mängder av fotspår i sanden långt där nedanför visar att många hittat till den "hemliga" stranden i sommar.
– Det är fler och fler som upptäcker Klintkustleden, säger Mattias Vejlens och berättar om målet han har som länsstyrelsens friluftssamordnare.
Övergripande är att få ut fler i naturen.
– Dels utifrån folkhälsan – man mår bra av att röra sig och att vara i naturen och vi sänker trösklarna för folk att komma ut, säger han och berättar om den ökade kunskap om naturen och miljömedvetenhet som kommer på köpet.
Ett syfte är också att öka den regionala utvecklingen på landsbygden. Mattias Vejlens jämför med företag som ägnar sig åt olika former av naturturism på väletablerade ställen som Höga kusten och den svenska fjällvärlden.
– Det finns en otrolig utvecklingspotential på Gotland.
Årligen ska 15 miljoner kronor räcka till skötsel som betesdrift, stängsling och vägunderhåll av öns naturreservat.
– Det har kommit till flera reservat, men skötselanslagen har inte blivit högre, säger Mattias Vejlens.
Sociala medier och tidningsartiklar, som den guide Expressen presenterade i våras där Klintkustleden utsågs till en av Europas vackraste, har ökat trycket.
– Det är jättebra att folk hittar ut i naturen och vi har inte sett någon jättestor förstörelse, men det finns risk att det blir nedskräpning, säger han.
Ett 50-tal markägare har skrivit under nyttjanderättsavtalet för Klintkustleden och målet är att den ska fortsätta från Hallshuk till Kappelshamn. Mattias Vejlens råd är att dela upp vandringen på två dagar.
– Jag tycker att man ska ta tid på sig och inte räkna kilometrarna, utan tiden för upplevelser, säger han.