"Folk tror att allt som inte är Bullerbyn, det är farligt" Det stora kram- och klappkalaset

Hushållningssällskapets ordförande, Lillemor Arvidsson, berörde fisket i sitt anförande. Arvidsson sa att hon personligen tycker att det svenska torskfiskestoppet är ett korkat förslagatt ett ensidigt svenskt stopp inte kommer att ha någon som helst effekt när det gäller tillgången på torsk i Östersjön.
Landshövdingen berörde många aktuella saker i sitt tal så också fraktpriserna. Hon sa att hon har blivit förvånad över den dåliga uppslutningen då länsstyrelsen har kallat till möte om gotlandstilläggetvid ett möte kom det sju personer och vid ett annat var det bara en åhörare anmäld vilket fick till följd att mötet fick ställas in.
Under sin exposé över det gotländska jordbruksåret berättade Hilding Norrby att man för första gången har skördat vindruvor för vinframställning och att vinodlaren Lauri Pappinen fick ihop ett halvt ton. Det odlas 10 hektar druvor varav Pappinens odling utgör 7 hektar.
Utvecklingen inom lantbruket går framåt och man satsar på ny teknisk utrustning, numera finns det fyra robotmjölkningsanläggningar på ön.
När det gäller strutsuppfödning ser det dock dystert ut och kalkonuppfödningen ser inte heller ut att fungera på ön.
Föredragshållaren Matti Leino fick rycka in med kort varsel eftersom den ursprungliga föredragshållaren Maria Nyman hade blivit sjuk. Ämnet var dock detsamma: "Genmodifiering av organismermöjligheter och risker".
<span class=MR>Mendel fann genen</span>
Leino inledde med att påpeka att människorna sedan mycket länge har förädlat växterna. Han berättade om vildkålen och visade en bild på denna växt som är ursprunget till alla kålsorter som vi idag äter.
Matti Leino påpekade att det finns bevis på att människan redan 700 f Kr korsbefruktade dadelpalmer.
Det var en munk, Greger Mendel (1822-1884) som fann genen vilket på den tiden inte gav upphov till så stor uppståndelse. Numera är det dock inom genförädlingen som forskare tror att de nya landvinningarna ska göras.
Vanligast idag är genförädling när det gäller soja, majs, bomull och raps. Matti Leino berättade att totalt i världen odlar man genförädlade grödor på 52,6 hektar och av dessa står USA för 35,7 miljoner hektar. I Sverige är siffran tre miljoner hektar.
Den genmodifiering som är på gång framöver är: bladmögelresistens hos potatis, högre torrsubstans hos tomater, patogenresistens hos vete och jordgubbar, tillverkning av bioplaster genom att förändra stärkelse i soja raps och potatis, färgade fibrer i bomull och högre halt av järn och vitamin A i ris.
Matti Leino påpekade att det finns många fördelar med att genmodifiera växter men att motståndet mot detta är stort hos allmänheten. Enligt Leino beror detta på okunskap:
Allmänheten tror att allt som inte är Bullerbyn är farligt!