Tidigare har det funnits en bild av att gotlänningar har sämre hälsa och levnadsvanor än övriga Sverige. Det stämmer inte, slås fast i en sammanfattning av senaste folkhälsoenkäten och drogvaneundersökningen i årskurs 9. Allt färre gotlänningar röker, och ungdomars rökning och användning av alkohol har minskat avsevärt de senaste åren.
Sammanställningen visar dock att det finns stor skillnad mellan olika grupper på ön. 77 procent av de med hög inkomst och 69 procent med medelinkomst upplever sin hälsa som god. Bland de med låg inkomst är andelen bara 50 procent.
Folkhälsostrategen Veronica Hermann vill sätta fokus på hur olika hälsan ser ut i olika grupper. Folkhälsoarbetet bör inriktas på att minska skillnaderna. Att förbättra levnadsvillkor, livsmiljö och levnadsvanor bland de med sämst upplevd hälsa och ohälsosamma levnadsvanor skulle gynna den sociala hållbarheten för alla i samhället.
– Jag blir så glad över den nya regionala utvecklingsstrategin som lyfter fram social hållbarhet som ett av de viktigaste målen, säger hon.
Allra viktigast tycker hon är att värna ungdomarna.
– Ska vi jämna ut de socioekonomiska skillnaderna är den enskilt viktigaste åtgärden att se till att ungdomarna klarar gymnasiet. Utbildning och jobb är de viktigaste faktorerna som påverkar folkhälsan, säger Veronica Hermann.
Utifrån utbildningsnivån redovisar sammanställningen olika faktorer. Varannan kvinna och sex av tio män har övervikt, med högst andel bland de som bara har förgymnasial utbildning. Den gruppen har även minst fysisk aktivitet, äter minst frukt och grönsaker och röker mest. Gruppen har dessutom högst andel som upplever dålig tillit och otrygghet, samt har ett lågt socialt deltagande.
Andelen rökare är högre bland låginkomsttagare, medan de med hög inkomst snusar mer och har en högre andel med riskbruk av alkohol. 15 procent av höginkomsttagarna snusar, och 21 procent har ett riskbruk av alkohol.
Det är inte bara inkomst och utbildning som påverkar hur gotlänningar mår. Det finns skillnader i olika åldrar. Högst välbefinnande finns i gruppen 65-84 år, där 92 procent uppgett att det psykiska välbefinnandet är gott. Upplevelsen av stress minskar med stigande ålder. Lägst är det psykiska välbefinnandet i åldrarna 16-29 år, 80 procent. Låg tillit och otrygghet är också störst i den gruppen.