För frisk för att vara sjuk....

Jag har under några veckor känt mig nedstämd, på gränsen till deprimerad. Tog kontakt med min vårdcentral för att höra vilken hjälp jag kunde få. Det fanns inga tider hos min ordinarie läkare så jag bokade en tid hos en annan. När jag kom dit och pratat med denne läkare frågade jag om det fanns möjlighet att få en remiss till psykiatriska kliniken för att få hjälp, t.ex. en samtalskontakt och kanske senare även en läkare där. Svaret blev NEJ. Så fungerar det inte längre. Psykiska sjukdomar behandlas numera vid den vanliga vårdcentralen. Psykiatriska kliniken är bara för allvarligt sjuka fick jag veta.
Läkaren frågade lite hur jag mådde och vad jag själv trodde mina besvär berodde på. Efter en stund sa läkaren att jag skulle bli kallad till min ordinarie läkare om en till två veckor och att man senare eventuellt kunde få komma till en kurator på vårdcentralen och få hjälp den vägen. Inte ens en ny tid till min läkare kunde jag få direkt. Vi pratade också om mina mediciner och doseringar men inga förslag om ändring på något sätt. Så jag gick därifrån utan att ha fått någon hjälp med mina besvär men med 200 kr mindre i plånboken.
På kvällen närmar sig ångesten igen och jag beslutar mig för att åka in till psykakuten som jag läst att man kunde göra. Väl där verkade de helt frågande till varför jag var där. Jag berättade återigen samma sak som jag sagt till läkaren på min vårdcentral och blev ombedd att sätta mig i väntrummet.
Väntan blev inte så lång, ändå något positivt….
En sjuksköterska kom och jag fick följa med in på ett samtalsrum. Vi pratade om mina besvär och att det mesta bottnade i ensamhet, vilket jag själv redan visste. Han kom med förslag på att ägna mig åt mer fritidsaktiviteter. Och eftersom min ångest kommer till natten så fick jag en lapp av honom med några medicinnamn på som jag skulle tala med min läkare på vårdcentralen om. Han sa också att jag hade låg dos av min ångestdämpande medicin, men någon läkare fick jag inte träffa. Återigen fick jag höra att psykiatriska kliniken var för allvarligt sjuka och att deras resurser skurits ner.
Återigen gick jag från en vårdinrättning utan att ha fått hjälp med mina besvär och jag konstaterade…. JAG ÄR FÖR FRISK FÖR ATT BLI ANSEDD SOM SJUK MEN OCKSÅ FÖR SJUK FÖR ATT BLI ANSEDD VARA FRISK.
Idag sitter jag och läser på vårdguiden (1177.se) hur man skall få hjälp vid psykiska besvär.
Söker på ”Hitta vård på Gotland” – där står inget om psykiatrisk vård. Försöker en annan väg, söker då på ”Psykisk hälsa”