Region Gotlands utredning "Framtidens förskola- och grundskola" möter massivt motstånd runt om på ön. Protester framförs vid regionens dialogmöten. Manifestationer, senast i Stånga, där föräldrar och barn samlades kring bygdens skola, arrangeras.
En rundringning till föräldragrupperna vid de nedläggningshotade skolorna ger bilden av vad som närmast liknar en nyväckt folkrörelse: man lusläser utredningen, påvisar tveksamma påståenden och slutsatser – och lämnar egna förslag på lösningar.
Den framtida tillgången på behöriga lärare och skolornas lokaler har stått i centrum för utredningen. Men ett genomgående tema i föräldrarnas invändningar är att utredningens logik brister:
– Vår skola har inte de problemen. Vi har legitimerade lärare. De har valt att arbeta på den här skolan. Elevernas resultat är bättre än på den skola de föreslås flytta till, säger Amanda Johansson, med barn i Stenkyrka skola och tillägger:
– Om nu nedläggningarna endast skulle klara 4 procent av det framtida lärarbehovet, 40 av 1 000, är det värt det? Med tanke på andra konsekvenser när det gäller landsbygden?
Linnea Uddin, med två barn i Vänge skola och förskola, säger:
– Lärarbristen löses inte med nedläggningar. Satsa på arbetsmiljön och kompetensutveckling i stället.
På Öja skola, den sydligast belägna på Gotland, har samtliga lärare behörighet och redan av utredningen framgår att måluppfyllelsen när det gäller nationella prov och betyg är 100 procent.
Petra Rönnestig har tre barn i Kräklingbo skola, där man samlade till stormöte omedelbart sedan utredningsförslaget blev känt:
– Utredningen anger att en tredjedel av lärarkåren inte har behörighet. Men det handlar om tre personer, där den tredje har förskollärarkompetens och dessutom snart lärarbehörighet. Lärarna har valt skolan aktivt. Skolan är nyrenoverad, men i rapporten talas om brist på specialsalar. De finns; för musik, bild, naturorienterande ämnen. Det finns grupprum, bibliotek, rum för elevhälsan. Salar för idrott och hemkunskap saknas dock, säger hon, men menar att regionen bör satsa på skolan i stället för att avveckla.
I Stånga demonstrerade 50 personer, så många som restriktionerna kring pandemin tillät, den senaste helgen.
– Det blev en väldigt bra manifestation med talkörer och massor av plakat, säger Agneta Berg om protesten.
Lena Hederstedt är lantbrukare, med vuxna barn som gått på Stånga skola och nu barnbarn. Hennes erfarenhet är att skolan fungerar mycket bra. Den har för övrigt ett positivt inflöde av elever; fler väljer skolan än vad geografin i förstone skulle peka mot. Lena har "ingen som helst förståelse" för utredningens nedläggningsförslag:
– I Stånga finns butiker, hotell, restaurang, bilbesiktning, hantverkare, golfbana med snart en resort. Och en skola med trygg miljö för eleverna, säger hon.
Sanda skola hade sitt dialogmöte med regionen i måndags. Föräldragruppen redovisade en enkät som 75 procent besvarat. Den visar att skolans existens spelat stor eller avgörande roll för valet att bo i Sanda för nästan 60 procent av familjerna. En stor majoritet svarade också att de överväger att placera barnen i en återuppstånden friskola i Sanda om nedläggningsförslaget drivs igenom.
– Vi kan inte se att utredningen råder bot på utmaningen när det gäller lärarfrågan i framtiden, som ju är en jätteutmaning, kommenterar Johan Åhström som är aktiv i föräldragruppen och har ett barn i skolan.
Anette Hammerin säger att föräldrarna till barnen i Endre skola underkänner skolöversynen:
– Det har handlat om att spara pengar.
I en skrivelse till barn- och utbildningsnämnden skriver gruppen att man "givetvis" vill att skolan ska vara kvar: "Vi ser fördelarna med små enheter och att klasser får vara mindre. Vi är övertygade om att landsbygdens skolor är viktiga för attraktionskraften på landsbygden", sägs bland annat. Men man för också konkreta resonemang om hur man vill organisera skolgången, i det fall skolan ändå läggs ner. Att stanna kvar i Roma rektorsområde är då ett krav.
Brent Key, ordförande i Eskelhems skolas föräldraförening, säger att gruppen lagt ner "otroligt mycket tid och kraft" på skolutredningen. I sammanfattningen på en skrivelse ser man "knappt en enda positiv fördel med förslaget". Föräldrarna befarar att om skolan läggs ner kommer också förskolan snart att hotas.