Förändringarnas vindar blåser över bönderna

Efter att i årtionden ha minskat bruket av kemiskt växtskydd, väntar stora förändringar för svenskt lantbruk. Nya grödor öppnar för nya skadedjur och ogräs, vilket kräver nya - och mer - bekämpningsmedel.Förklaringen? Klimatförändringar.

LRF-ordförande. Anna Törnfelt tror att lantbrukarna kommer att möta klimatförändringarna genom att välja mindre skadebenägna grödor och genom mer ekologisk odling. arkivfoto: Tobias wallström

LRF-ordförande. Anna Törnfelt tror att lantbrukarna kommer att möta klimatförändringarna genom att välja mindre skadebenägna grödor och genom mer ekologisk odling. arkivfoto: Tobias wallström

Foto: Tobias Wallström

Gotland2010-09-01 04:00
Att användandet av bekämpningsmedel länge har minskat, även på Gotland, bekräftas av Arne Nyroth. Han är chef för Lantmännen, som har omkring 70 procent av den lokala marknaden för bekämpningsmedel.
- Preparaten förändras, tekniken förbättras. Man fördelar medlen bättre över grödorna och anpassar doserna mer efter de faktiska förhållandena, exempelvis mark och väder. Man har inte råd att slösa utan försöker alltid gå ner i mängd, för att spara pengar och miljö, säger Arne Nyroth.
I dagsläget är Sverige bland de EU-länder som använder minst bekämpningsmedel. Behovet och bruket väntas dock öka, enligt en rapport från Kemikalieinspektionen. Kraftigt.

Mer förbjudet
Förklaringen sägs vara klimatförändringar. 
SMHI har räknat ut att södra Sverige om 75 år har blötare helår, torrare somrar och fem grader högre snittemperaturer än i dag.
Enligt Kemikalieinspektionens rapport innebär det längre odlingssäsong, nya grödor, fler sorters bekämpningsmedel och fler besprutningar per säsong. Enligt Statens lantbruksuniversitet ser man redan nu att vall och vårsäd minskar och att höstsäd, som kräver en relativt sett hög användning av bekämpningsmedel, ökar.
Lantbrukarna går helt klart mot nya utmaningar. Det konstaterar Magnus Franzén, chef på Jordbruksverkets växtskyddsenhet:
- Lägger man ihop effekterna av ett ändrat klimat med att fler av de kemiska växtskyddsmedlen blir underkända av hälso- och miljöskäl, och det inte är ett jättestort inflöde av andra metoder, är det klart det blir svårare att hitta bekämpningsstrategier för en fungerande och lönsam odling.


Den stora utmaningen är anpassning. Det menar både Magnus Franzén och Anna Törnfelt, ordförande för LRF Gotland:
- Jag tror att allt fler kommer att välja grödor som inte så lätt blir drabbade och att allt fler går mot ekologisk produktion, säger den lokale LRF-basen.
På Gotland finns i dagsläget drygt 85 000 åkerareal, varav drygt 9 000 är kravodlad. Det utgör 11,1 procent av den totala odlingsarealen. Sverigesnittet är 9,4 procent.

Konsumenttryck
Röster höjs ibland om att det strikta svenska regelverket ger orättvisa konkurrensvillkor, jämfört med andra länder. Magnus Franzén menar att det inte är så enkelt.
- Man gör olika bedömningar i olika länder, på grund av markförhållanden och annat. Jag tror inte att någon har klarat att göra en rättvisande jämförelse. Men visst, vi var tidigt ute med arbetet med bekämpningsmedel och ligger väl i en del fall före.
Svenskt lantbruk är alltså ett föregångsland inom området. Samtidigt, konstaterar Arne Nyroth, är konsumenttrycket benhårt. Och det lär öka, tror han.
- Vi måste lyckas motivera en framtida ökning av bruket av växtskyddsmedel gentemot våra konsumenter. Det är en klar knäckfråga.
Enligt Kemikalieinspektionen såldes i fjol nästan 1 500 ton bekämpningsmedel, räknat i aktiv substans, till svenskt jordbruk. Det är en minskning med 68 procent, jämfört med 80-talet.
Räknat i genomsnittlig dos per hektar har minskningen, enligt Statistiska centralbyrån, på 20 år gått från 1,1 till 0,45 kilo.
Enligt Kemikalieinspektionen väntas användningen av bekämpningsmedel mot insekt- respektive svampangrepp öka med uppskattningsvis över 54 respektive 42 procent.

Läs mer om klimatförändringarna och jordbruket här.
Läs mer om sålda bekämpnnigsmedel här.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om