Kalle Blomberg är sedan 2019 vd för Geab. Bolaget ägs till 25 procent av Region Gotland och 75 procent av statliga Vattenfall.
”Vi förstår att höjningen av elnätsavgiften väcker många frågor, och vi vill gärna förklara varför den behövs.” Så skrev Gotlands elnät AB (Geab) på sin hemsida i november. I samband med att man aviserade att elnätsavgiften skulle höjas igen vid årsskiftet – den åttonde gången i ordningen under de senaste tio åren – ville bolaget förmodligen förekomma den kritik som kunde komma.
De senaste åren har priset på elektricitet varierat kraftigt i Sverige. Ibland rekordhögt, emellanåt lågt. Men vid sidan av de fluktuerande elpriserna har avgifterna för själva elnätet stadigt ökat i hela landet – och inte minst på Gotland.
2015 låg elnätsavgiften för en gotländsk villa med normalförbrukning på 8 450 kronor om året. Sedan den 1 januari i år är den 17 315 kronor. Det är mer än en fördubbling inom loppet av tio år. För en lägenhet med normalförbrukning har avgiften ökat från 1 640 till 3 275 kronor under samma period.
Och även om avgifterna alltså har höjts i hela landet så sticker Gotland ut. Under de senaste tio åren är ön nämligen en av de kommuner där avgifterna har ökat mest i faktiska kronor. Det skriver Nils Holgersson-gruppen – i vilken bland annat Hyresgästföreningen, fastighetsägare och hyresvärdar samarbetar för att jämföra boendekostnader i Sverige – i sin rapport från 2024.
Geab ägs till 25 procent av Region Gotland, medan resterande 75 procent ägs av statliga Vattenfall. Genom åren har man motiverat höjningarna med att pengarna från avgiften används för att underhålla, förstärka och förnya det gotländska elnätet. Så även nu.
– Ökningen speglar de satsningar vi har gjort under de senaste åren. 2015 investerade vi 147 miljoner kronor i det gotländska elnätet – i år planerar vi investeringar på 315 miljoner, säger Geabs vd Kalle Blomberg och fortsätter:
– Det har handlat om att modernisera elnätet, i huvudsak för att förbättra leveranssäkerheten – det vill säga få ner antalet strömavbrott. Och vi ser ju att de satsningarna har gett resultat.
Många gotlänningar minns nog sommaren 2018, då ön drabbades av många och långa strömavbrott. Något som ledde till att Geab betalade ersättning till såväl företagare som privatpersoner.
I ett längre perspektiv uppger Kalle Blomberg emellertid att antalet strömavbrott har minskat kraftigt parallellt med att avgifterna dubblerats. Enligt Geabs siffror råkade genomsnittskunden ut för cirka 4,1 strömavbrott under 2015. Under 2023 – som är det senaste året bolaget har statistik för – hade antalet sjunkit till runt 1,6.
– Samtidigt är det ju tyvärr så att vi fortfarande har kunder som drabbas av för många strömavbrott. Vissa råkar ut för tio stycken på ett år, medan andra inte är med om ett enda, säger Kalle Blomberg.
Vad är det då för investeringar som görs? Och varför verkar behovet av dem ha ökat de senaste åren? Enligt Kalle Blomberg finns det flera faktorer som spelar in. På Gotland finns det relativt få elabonnenter i förhållande till den geografiska ytan. Dessutom är de utspridda över hela ön.
– Om man liknar elnätet med ett träd så finns det stammar, grenar och kvistar. Och de senaste åren har vi framför allt fokuserat på att rusta upp grenarna och kvistarna. Då handlar det ofta om att gräva ner kablar som tidigare varit luftledningar, säger Kalle Blomberg.
”Vissa råkar ut för tio stycken på ett år, medan andra inte är med om ett enda”, säger Kalle Blomberg om hur spridningen av strömavbrott kan se ut på Gotland.
Men Geab behöver också investera pengar i ”stammen”. Den börjar nämligen bli ålderstigen, menar Kalle Blomberg.
– Stammen har tjänat Gotland väl i ungefär 50 år och behöver nu moderniseras för att klara ytterligare 50 år. Det kan man också se bakåt i tiden. Gotland och Sverige har historiskt sett genomgått två tidigare elektrifieringsvågor – först i början av 1900-talet och sedan under 70-talet, säger han och fortsätter:
– Nu är vi mitt uppe i den tredje vågen, när fossila bränslen ska fasas ut. Det blir vanligare med solceller, fler elbilar och generellt högre elanvändning. Då behöver vi investera för att möta behovet.
Men kan Geab höja elnätsavgiften helt efter eget huvud? Nej. Som alla andra svenska elnätsleverantörer behöver det gotländska bolaget förhålla sig till de ”intäktsramar” som tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen (EI) beslutar om. Det innebär att det finns en gräns för hur mycket Geab under en fyraårsperiod får ta betalt av sina kunder. Utöver elnätsavgifterna ingår även anslutningsavgifter.
Den senaste intäktsramen gäller för 2024–2027 och ligger på cirka 2,15 miljarder kronor. Kalle Blomberg vill inte ge någon prognos för hur nära den gränsen Geab tror sig hamna.
– Men det är väl ungefär den summan vi räknar med att vi behöver få in, säger han.
Enligt honom kan bolaget inte heller svara på hur mycket elnätsavgifterna kan komma att öka under kommande år. Något som enligt Kalle Blomberg beror på att även investeringskostnaderna påverkas av flera olika faktorer.
– Det handlar om omvärldsläget samt materiel- och entreprenörskostnader, men också elpriset och regleringen från Energimarknadsmyndigheten. Jag hade önskat att vi kunde kommunicera en prognos för hur det ska bli, men i den här branschen är det svårt, säger Kalle Blomberg.
Så du kan inte säga ungefär hur stora avgifterna kommer att vara om exempelvis fem år?
– Nej. Men vi står inför fortsatta investeringar som kommer att påverka elnätsavgiften även framåt. Och vi försöker alltid gå ut med information så tidigt vi kan.
Cirka 2,15 miljarder kronor. Så mycket får Geab ha i intäkter från elnäts- och anslutningsavgifter under perioden 2024–2027, enligt ramarna från Energimarknadsinspektionen (EI).
Sedan 2015 har Geabs fasta avgifter höjts nästan årligen. Undantag är årsskiftena 2018/2019 samt 2020/2021. Storleken på höjningarna har emellertid varierat kraftigt från år till år – från 50 till 225 kronor.
Varför har höjningarna inte skett jämnare och mer löpande genom åren?
– Det beror på hur investeringsbehovet har sett ut historiskt. En successiv förnyelse vore såklart det bästa, men ibland behöver det ske i vågor i takt med samhällets behov.
Mellan 2015–2023 ökade medelinkomsten på Gotland med 32 procent. Era avgifter höjdes betydligt mer under samma period. Hur tror du att de påverkar gotlänningarnas ekonomi?
– Jag har full förståelse för att det påverkar våra kunder. Och det är inte lätta beslut att fatta, men det behöver ändå göras. Vi har ett stort ansvar att göra det på bästa sätt.
Vad brukar ni få för reaktioner när ni meddelar höjningar?
– Det är väldigt blandat, skulle jag säga. Men när vi är ute och informerar är de allra flesta ändå sakliga och vill prata. Det finns en förståelse för att elnätet behövs.