Föreläste om riskerna i livsmedelshanteringen 46-åring fick fem år för mordförsök på polisman

Döden i grytan.
Det kan låta som en hård rubrik för ett föredrag om aktuella risker i livsmedelshygien. Men professor Marie-Louise Danielsson-Tham, som föreläste i Visby i går, tycker att det finns täckning för rubriken.
Det finns mycket som gör att vår situation ur livsmedelshygienisk synvinkel just nu är "spännande" tycker hon.

Gotland2003-01-23 04:00
Själva uttrycket "döden i grytan"är hämtat från bibeln, men det kan dessvärre vara giltigt ännu i dag. Det som många tänker på i sammanhanget är fallet med den ärtsoppa som serverades till äldre i Tierp förra året och som orsakade två människors död och 72 personers sjukdom.
Marie-Louise Danielsson-Tham, som jobbar med livsmedelshygien vid Sveriges Lantbruksuniversitet, var med i arbetet på att spåra orsaken till tragedin.
­Det begicks inga dunderfel i Tierp. Det här kan hända var som helst och det är en händelse vi kan dra lärdom av, sa hon.
<span class=MR>Sparad soppa</span>
Föreläsningen hölls i Visby i går med Gotlands Livsmedelsinstitut som huvudarrangör och som deltagare såg man såväl myndighetspersoner som privata som jobbar med livsmedelshygien.
Marie-Louise Danielsson-Tham gick ganska noggrant igenom Tierp-fallet. Det var en tisdag i februari förra året som ärtsoppan tillagades i skolans centralkök. Skolelever och personal åt på tisdagen och ingen blev sjuk.
Den soppa som blev över kyldes och sparades till torsdagen och kördes ut till sex olika äldreboenden. Man sparade serveringen till torsdagen så att ärtsoppan skulle bli serverad på "rätt dag". Soppan värmdes på morgonen i skolköket och kördes ut till de olika platserna.
I fem av de sex äldreboendena smittades pensionärerna. I det sjätte blev ingen sjuk.
Skillnaden var att i det sjätte boendet­det som klarade sig utan sjukdom­hanterades kantinerna med mat på ett annat sätt än i de andra fem, ett sätt som gjorde att soppan hölls varm hela tiden. I de andra däremot tog man emot soppan, lät den stå utan att värma den tills det var dags för servering.

<span class=MR>Smutsiga ärtor</span>
Det var en räcka av mindre saker som ledde till det ödesdigra resultatet. Ärtorna var ovanligt smutsiga och fick sköljas i flera vatten. Det kan ha berott på att de innehållit bakterien Clostridium Perfringes. Det är en bakterie som inte alls är ovanlig och som normalt finns i människors avföring. Men i det här fallet fick bakterien på grund av hanteringen av maten mycket goda förutsättningar för att föröka sig kraftigt. Och bakterierna blev så många att de gjorde maten till ett gift.

<span class=MR>Stora utgifter</span>
Marie-Louise Danielsson-Tham visade tidningsrubiker som påstod att allt fler blir sjuka av smittad mat. Hon underströk att det är sant att det förhåller sig så. Det kan resultera i "lite diarre " men också i sjukdomar som ger förlaming och muskelangrepp.
Matförgiftningarna leder också till stora och onödiga utgifter för samhället. Det finns en uträkning som visar att 2 500 personer som blivit sjuka av campylobacter kostade samhället 24 miljoner kronor.
­Den makroskopiska och den mikroskopiska världen förändras ständigt, sa Marie-Louise Danielsson-Tham.
Det är det som gör att matförgiftningarna ökar. Men det beror också på dåliga kunskaper i livsmedelshygien och det beror på att lågkonjunkturen ger smutsigare restaurangkök.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om