Eiffeltornet och andra monument i Paris kommer att släckas ned tidigare på kvällen i hopp om att dra ned på elförbrukningen i staden med tio procent.
Med nedsläckta monument och stängda badhus rustar Europa för energikris och rusande elpriser. I fredags enades EU:s energiministrar om att medlemsländerna ska minska energiförbrukningen med fem procent under de mest kritiska timmarna på dygnet. Hur det ska ske är dock upp till varje land att bestämma. I veckan lanserade Energimyndigheten en kampanj för att förmå hushållen att spara på el – varje kilowattimme räknas, lyder budskapet.
Även Region Gotland tittar på elbesparingar.
– Vi är mitt i det arbetet just nu. De senaste veckorna har vi gjort en ganska stor inventering av våra verksamheter. Det är stort och smått vi tittat på, men det handlar givetvis ytterst om att sänka elförbrukningen, säger regiondirektör Peter Lindvall.
Det finns än så länge inget krav på regionen att spara på el. Utgångspunkten är inte heller att sänka elförbrukningen med en viss procent eller elkostnaderna med en bestämd summa.
– Vi tittar på vad finns det för tänkbara åtgärder – vilka är relativt enkla och får lite påverkan på befolkningen och vilka är större och får större påverkan? Vi behöver titta på och analysera konsekvenserna, säger Peter Lindvall.
”Varenda sparad krona som vi kan använda på ett bättre sätt är en välanvänd krona”, menar regiondirektör Peter Lindvall.
Öns föreningsliv är redan är hårt pressat av höga elpriser som av allt att döma kommer att fortsätta att stiga.
–Vi har gått ut med en enkät till föreningar över hela Gotland för att skapa oss en bild av läget hos dem. Vår bedömning är att det behövs 3–3,5 miljoner i stöd till kultur-, idrotts- och bygdegårdsföreningar för att klara kvartal fyra i år. Hur det ser ut nästa år vet vi ännu inte, säger Peter Lindvall.
I regionens egna verksamheter har man tittat på potentiella besparingar i olika nivåer.
– Det första är basala beteendeförändringar, som att släcka och stänga av datorn när man går hem för dagen. Det andra är gemensamma åtgärder, som att till exempel se över tiden för ventilation eller byta ut armaturer, säger Peter Lindvall.
Nästa nivå handlar om mer genomgripande åtgärder.
– Det kan vara större åtgärder som får påverkan på Gotlands befolkning, som till exempel att släcka allmän belysning eller att stänga offentliga inrättningar. Det är beslut som politikerna behöver fatta eftersom det påverkar befolkningen. Skulle vi till exempel stänga en simhall så sparar vi pengar, men det går ut över folkhälsan och där finns en målkonflikt, säger Peter Lindvall.
Att släcka lampan när man går hem för dagen eller byta ut ljuskällor och armaturer är två sätt som regionen kan spara el på.
Fastighetsförvaltningsavdelningen, som hyr ut lokaler till regionens olika verksamheter – så som skolor, äldreboenden och kontor – står för över hälften av regionens totala elförbrukning. Där har man länge arbetat med frågan.
– Vi har tittat på energieffektiviseringar i regionens fastigheter början av 90-talet, säger avdelningschef Björn Sandqvist.
Den senaste tiden har dock frågan aktualiserats igen.
– Vi tittar på vad vi kan göra ytterligare. Precis som i hemmen blir vi mer och mer elintensiva, men trots det har vi lyckats hålla energiförbrukningen på en bra nivå, säger Björn Sandqvist.
Samtidigt som regionens energianvändning har blivit effektivare, har verksamheten blivit mer elintensiv.
Att spara på elen handlar dels om att undvika elbrist, men för regionen, som har en årlig elförbrukning på cirka 52 000 megawattimmar, finns också pengar att spara. Skulle regionen lyckas dra ner sin elförbrukning med en enda procent, skulle det, baserat på regionens elpris i augusti, innebära en besparing på närmare 600 000 kronor. Visserligen småpengar i sammanhanget, då regionens totala budget ligger på runt 6 miljarder, men Peter Lindvall menar att det ändå finns ekonomiska incitament att spara på elen.
– Definitivt. Vi drivs av skattepengar och varenda sparad krona som vi kan använda på ett bättre sätt är en välanvänd krona. De pengarna kommer ju direkt verksamheterna till del.
Över hälften av regionens elförbrukning ligger hos fastighetsförvaltningsavdelningen, som hyr ut lokaler till regionens olika verksamheter.
Regionen använder sig av en elmäklare som köper in el när priserna är bra och har både fasta och rörliga elprisavtal. I augusti låg snittpriset på 1,12 kronor per kilowattimme. Det ger en årskostnad på närmare 60 miljoner kronor.
Av allt att döma kommer dock elpriset stiga. Ett elpris på tre kronor per kilowattimme skulle istället innebära en kostnad på 156 miljoner per år för regionen, ett elpris på fem kronor 260 miljoner och ett elpris på 10 kronor 520 miljoner.
Med stigande räntor och den högsta inflationen på decennier väntas dessutom Sverige gå in i en lågkonjunktur nästa år.
– Våra ekonomiska förutsättningar 2023 och 2024 kommer att vara betydligt tuffare, säger Peter Lindvall.