Föreslår att lasarettet får närvårdsavdelning
Inrätta en närvårdsavdelning på Visby lasarett. Där ska man främst inrikta sig på de vanligaste sjukdomarna, främst inom internmedicin, rehabilitering och psykisk ohälsa. Man bör också pröva att driva närvårdsavdelningen i privat regi.Viktigt är att få fungerande vårdkedjor med särskilda vårdkedjeledare som ansvariga. Då kan det bli en bra närvård. Särskilda ombudsmän för patienterna föreslås också inom de fyra huvudområden för närvården som man tänker sig.Ha en tvåårsutbildning till akutläkare i Visby och ett färdigt akutläkarsystem för dygnet runt-vård på Visby lasarett kan bestå av 8-9 akutläkare.
Det är Bengt Åhgren från konsultföretaget Bohlin och Strömberg som har anlitats. I går redovisade han sin utredning vid en pressinformation. I går fick också berörda förvaltningar utredningen på remiss. Den 28 februari är sedan ett viktigt datum för Gotland, då presenterar den statliga Ansvarskommittén sitt förslag till indelning av landets sjukvård. Sannolikt kommer Gotland i framtiden att gå upp i ett storlandsting och tillhöra Stockholm eller Östergötland i en sådan organisation.
Bengt Åhgren konstaterar i sin rapport att läget för Gotland är besvärligt i och med att här finns den lägsta skattekraften samtidigt som lasarettet måste hålla sig med betydligt fler specialiteter än andra sjukhus på fastlandet med samma befolkningsunderlag. Att vi bor på en ö mitt ute i Östersjön gör också att om patienter behöver högspecialiserad vård så måste de transporteras till fastlandet.
Detta är närvård
Begreppet gotländsk närvård som har myntats går ut på att det ska finnas en helhetssyn. Närvård ska kunna innefatta hälsovård, diagnosticering, behandling samt rehabilitering. Uppdraget ska avslutas med att patientens besvär är botade eller stabiliserade. Vidare sägs att de fyra huvudområdena för närvården på Gotland är äldre personer, kroniskt sjuka, personer med psykisk ohälsa samt barn och ungdomar.
För att få närvården att fungera bra föreslås att man inrättar en närvårdsavdelning på Visby lasarett. Där ska man främst rikta in sig på sjukdomstillstånd inom internmedicinen, rehabilitering och psykisk ohälsa. Patienter som i dag vårdas på kirurgiska och ortopediska avdelningar och som inte är i behov av specialiserad kirurgisk eller ortopedisk vård ska också kunna vårdas på närvårdsavdelningen och där kan man förslagsvis ha tre läkare som arbetar i team, där en läkare, en sjuksköterska och en undersköterska ansvarar för 6-7 patienter.
Under utredningens gång har det framförts att utnyttja M5:s lokaler på Korpensjukhuset för att bilda närvårdsavdelningen. Patienter som finns på M5 på medicin- och rehabiliteringskliniken i dag skulle kunna vårdas på den nya avdelningen. I rapporten sägs också att närvården bör kunna drivas i privat regi. Vidare föreslås att särskilda ombudsmän utses av hälso- och sjukvårdsnämnden. De ska då agera fristående och utgå från patienternas behov och krav.
Eftersom rapporten handlar om långsiktig planering så har utredaren även sett på hur lasarettets specialistvård ska se ut för framtiden. Man konstaterar att varken utredningsdirektiv eller fakta som framkommit under utredningen tyder på att akutverksamheten på lasarettet ska ifrågasättas. Det är i första hand ö-läget i kombination med en trygghetsaspekt som gör det praktiskt svårt att radikalt förändra. Exempelvis är det helt omöjligt att lägga ner BB.
Reumatikervård
Men man säger i rapporten från Bohlin och Strömberg att "i avvaktan på ansvarskommitténs förslag, regeringens proposition och beslut i riksdagen bör kliniker på Visby lasarett redan i dag göra strategiska urval av patientgrupper som bör behandlas på Gotland, medan andra kanske ska erbjudas vård på fastlandet. Som exempel på det senare anges patienter med reumatiska sjukdomar, hudsjukdomar, ljumskbråck, åderbråck, gallbesvär, sjukdomar i prostata och endokrina sjukdomar.
I konsultrapporten sägs också att senast vid den tidpunkt när Gotland sannolikt tillhör en större sjukvårdsregion så bör man ha prövat samgåenden med fastlandskliniker. Detta för att säkerställa kontinuiteten i verksamheten för de mindre specialiteterna exempelvis hudsjukdomar, ögonsjukdomar samt öron, näsa och hals.
Slutligen, när det gäller akutsjukvården så föreslås att allmänläkare ska utbildas i tilläggsspecialiteten akutsjukvård. Distriktsläkare får en tvåårig vidareutbildning genom handledning av erfarna läkare.
När sedan en organisation med 8-9 akutläkare för dygnet runt-vård finns på lasarettet kan man ersätta primärjouren nattetid och distriktsläkarnas primärjour under helger kan dras in. Men då får primärvården i stället vara beredd på att ha kvällsmottagning.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!