Förespråkar en satsning på vätgas som ersättning för fossila bränslen
En satsning på vätgas som drivmedel innebär fördelen att den är möjlig att använda som energibärare där restprodukten utgörs av vatten. Det blir således inga föroreningar till följd av att man använder energin.Det går därmed att förena pojkdrömmar med ett ekologiskt samhälle, noterade professor Björgvin Hjörvarsson, och erkände att han gillar resurskrävande bilar. Tekniken att gå över till vätgas finns redan. Men det krävs politiska beslut.
Grunden för en satsning på vätgas är den omdiskuterade växthuseffekten som medfört en strävan att minska användningen av fossila bränslen, främst kol och olja.
Björgvin Hjörvarsson kopplade ett historiskt grepp om energiämnet.
Alla berörs av energi på ett eller annat sätt. Start skedde med hästen. Människan vann oerhört mycket på att utan större ansträngning kunna tämja hästen och sedan använda den till plöjning.
I stället för 0,2 hästkrafter i snitt har vi i dag några hundra hästkrafter i snitt till förfogande.
I dag är fortfarande de fossila bränslena totalt dominerande i världen. Invändningen att det exempelvis på Gotland skett en alltmer ökad satsning på vindkraft menade Hjörvarsson var en nullitet sett till världsförbrukningen.
I världen i dag är det så illa att de förnyelsebara energikällorna som biomassa inte ens syns i statistiken. Olja svarar för 40 procent, naturgas 25, kol 23, kärnkraft 8 och vattenkraft 3,5.
Vi är hemmablinda, i Sverige är det 50-50 mellan vatten- och kärnkraft, i övriga världen dominerar de fossila. Men Island har 50 procent geotermik och tio procent vatten eller 60 procent förnybara mot fyra procent i världen så det går.
Björgvin Hjörvarsson tvekar inte om att oljans dagar är räknade.
Vi kommer säkert att få uppleva en fördubbling av oljepriset under vår livstid. Energibehovet ökar också eftersom fler vill ha den standard vi har i dag. Nu ska vi vandra vägen tillbaka till förnybara energikällor men inte till dåtidens standard.
<span class=MR>Drivmedel</span>
Vätgas, eller hydrogen som benämningen allt oftare är, ser Hjörvarsson som en möjlig lösning.
Den ger inga föroreningar, restprodukten är vatten.
Han framhåller också att väte liksom exempelvis el är en energiledare, inte en energikälla.
I dag är denna energiform vanligast inom försvaret (raketmotorer drivs exempelvis ofta av en väte-syreblandning, rymdfärjans tank rymmer två miljoner liter) och ännu är den för dyr för att vara kommersiellt gångbar. Lagringen medför också problem vilket återspeglas i priset varför Hjörvarsson främst ser vätgasen som drivmedel och inte som lika lämplig för fasta installationer.
Vi kommer inte att rädda världen och låta alla kineser åka bil som vi gör om vi anpassar väte till dagens infrastruktur.
Därför ser Hjörnarsson med starkt intresse på de framtidsbilar som GM presenterat och där teknikerna fått skapa utifrån helt nya infallsvinklar och där bensinmotorer inte längre är obligatoriska.
Det går att få pojkdrömmar och ekologiskt tänkande att gå ihop om man tänker nytt.
Island är ledande inom vätgasområdet och har upprättat ett schema för hur satsningen skall utvecklas.
Man har börjat med vätgasdrivna bussar och projektet omfattar bland annat att även fiskebåtsflottan skall drivas på detta sätt.
Björgvin Hjörvarsson:
Det är möjligt tekniskt sett att gå över till vätgas. Men politiska beslut krävs.
Vätgasförespråkare. Björgvin Hjörvarsson ser många positiva infallsvinklar på vätgas som ersättning för fossila bränslen.
Så jobbar vi med nyheter