Ett plakat från den protest som Barbro Kårbro genomförde i protest mot Gotlandshems hyresbud.
– Det är ett nederlag. Det är alltid bäst om vi kan lösa hyresförhandlingarna lokalt, säger Hyresgästföreningens förhandlare Susanne Davidsson.
Hon tror att en lokal överenskommelse skulle göra det lättare att komma överens i framtiden. När Hyresmarknadskommittén beslutar blir ingen nöjd, som senast då höjningen fastställdes till 4,9 procent. För högt, tycker hyresgästerna. För lite, ansåg Gotlandshem.
Efter att inte ha kommit överens fyra år i rad hoppades Hyresgästföreningen och Gotlandshem att förhandlingen skulle gå lättare i år. Förutsättningarna för att komma överens bedömdes som goda, eftersom parterna på hyresmarknaden – Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta – centralt hade kommit överens om en förhandlingsmodell. Trepartsöverenskommelsen har fem tydliga faktorer som ska ligga till grund för kraven: Taxebundna avgifter (som el och sophämtning), räntor, BNP, KPIF-H (inflationen utom hyror), samt förvaltnings- och underhållskostnader.
Centralt har parterna inför årets förhandlingar tillsammans räknat ut en höjning om 16,72 procent. Den nivån når man om de fem faktorerna viktas lika, och det var så Gotlandshem räknade ut sitt utgångsbud. Det blev dock lite högre, 17,53 procent, då taxorna höjts mer på Gotland än i övriga landet. (17,53 justerades senare till 16,99 procent). Det är det högsta kravet i landet, och skulle öka bolagets hyresintäkter med cirka 66 miljoner kronor.
Gotlandshem och Hyresgästföreningen har fyra år i rad avbrutit förhandlingarna och överlåtit avgörandet till Hyresmarknadskommittén. Nu sker det för femte gången.
När Hyresgästföreningen räknade med samma faktorer, men viktade de parametrarna olika, slutade uträkningen på 10,71 procent. Susanne Davidsson poängterar att det inte var ett motbud, utan en indikation inför fortsatt förhandling.
– Trepartsmodellen är inte en räknesnurra där man staplar faktorer som enbart gynnar hyresvärden. Det är ett diskussionsunderlag, och det återstod ytterligare två steg att förhandla om, säger hon.
Även Gotlandshems vd Joakim Martell såg 17,53 procent som en ingång till fortsatta förhandlingar, och hade inte förväntat sig att en överenskommelse skulle sluta med en så hög höjning:
– Tanken var att förhandlingen skulle handla om hur man viktar de olika parametrarna.
De två återstående stegen gällde lokala förutsättningar och hyresgästernas intressen. Hyresgästföreningen noterade att Gotlandshem i sin senaste delårsrapport räknade med en högre vinst än budgeterat, och att bolaget ännu inte drabbats särskilt hårt av de höjda räntorna. Hyresgästernas ekonomi tyngdes å andra sidan av hög inflation, och dessutom är löneläget lågt på ön.
– Vi ser även att Gotlandshem ligger högt bland bostadsbolagen när hyran räknas per kvadratmeter, säger Susanne Davidsson och fortsätter:
– Dessutom har vi inte fått svar varför Gotlandshem inte ansökte om elprisstödet.
När Gotlandshem och Hyresgästföreningen använde den förhandlingsmodell parterna på hyresmarknaden gemensamt kommit fram till, bedömdes möjligheten att komma överens som god. Det slutade med ett bud om 17,53 och ett motbud om 2,93 procent.
När Hyresgästföreningen vägt in lokala förutsättningar och hyresgästernas intressen blev motbudet 2,93 procent. Att fortsätta förhandla när det skiljde så mycket mellan parterna bedömdes lönlöst. I protokollet från sammanträdet den 9 november, då man gemensamt beslutade att söka medling hos Hyresmarknadskommittén, står det: ”Båda parterna har hållit sig till chefsekonomernas parametrar i trepartsöverenskommelsen. Men vi räknar på olika sätt. Vi är långt från varandra i tanken.”
Gotlandshems bud har mötts av protester, och en namninsamling som samlat mer än 1 000 underskrifter har startats.
– Det var sämsta tänkbara tillfälle att införa modellen, när inflationen är hög och räntorna stiger. Men det positiva var att vi med hjälp av modellen snabbt kom fram till att vi inte skulle komma överens. Det var ingen idé att dra ut på det, säger Joakim Martell.
Han tror trots det fortsatt på förhandlingsmodellen:
– Det viktigaste är att vi båda har börjat använda modellen, och inte plockar lösa faktorer ur luften. Finessen med överenskommelsen är att Hyresgästföreningen varit med om att ta fram den. Vi måste ha gemensamma utgångspunkter i hyresförhandlingarna.
Susanne Davidsson är inte lika optimistisk:
– Vi har så väldigt olika syn på hur förhandlingsmodellen ska användas, och då blir det jättesvårt att komma överens.
Gotlandshems vd Joakim Martell hoppas att Hyresmarknadskommittén ska komma fram till ett avgörande snabbare den här gången.
Medan man på Gotland väntar på Hyresmarknadskommitténs utslag har förhandlingar på andra håll slutförts. Det har varit tuffa möten, eftersom de flesta bolag har krävt höjningar på över tolv procent.
Den 23 november blev förhandlingen med Balder AB klar. Bolaget har nära 3 000 lägenheter i Stockholm, där hyresgästerna får en genomsnittlig höjning med 4,5 procent från den 1 januari.
Den 27 november kom Hyresgästföreningen överens med Telgebolagen om nya hyror för närmare 11 000 lägenheter i Södertälje. Hyran höjs i snitt med 5,95 procent den 1 januari.
– En överenskommelse i nivån 4,5– 5 procent fungerar för dem. Det är stora bolag som har upparbetat kapital. Här är det inte möjligt, säger Joakom Martell.
Flera av de förhandlingar som blivit klara slutar kring 4– 5 procent. Hörbybostäder krävde 10 procent, men gjorde upp om 4,6 i snitt. Laholmshem ville ha 9 procent, men överenskommelsen slutade på 4,42. Håbohus höjder med i snitt 4,5 procent.
I Malmö har man dock inte kommit överens. Kommunala MKB Fastighets AB begärde en höjning med 8,25 procent för 26 400 lägenheter från årsskiftet. Hyresgästföreningens motbud var 2,4 procent. Förhandlingarna bröt samman nyligen och MKB har vänt sig till Hyresmarknadskommittén för att få ett avgörande.
Det tog lång tid innan årets hyror på Gotland blev klara. Den 17 april meddelades höjningen om 4,9 procent. Den här gången hoppas parterna att ett besked ska komma tidigare. Hyresmarknadskommitténs avslutande sammanträden i år hålls den 12 och 19 december, och de första nästa år hålls 12 och 24 januari.