Förlåtelsens månad

I går inleddes den muslimska fastemånaden ramadan och familjen Hassan i Visby samlades på kvällen för att äta efter den första fastedagen.
I 30 dagar pågår fastan och ordet ramadan kan översättas med "förlåtelsens månad".
­Vi går ner i varv, bryr oss mer om varandra och ägnar stor del av tiden till att be, berättade Zainab fadhel Hassan, som hade bjudit sin bästa vän, Emelie Karlsten, på middag.

Gotland2004-10-23 04:00
Ramadan börjar när nymånens tunna skära för första gången kan siktas under månkalenderns nionde månad. Men det är inte så viktigt det där med solen och månen, säger familjen. Traditionen säger att man inte får äta efter solens uppgång.
­Alla helvetes portar är stängda, säger Zainab. Man är inbjuden till Guds generositet, man lär sig medlidande och lär sig uppskatta de gåvor vi får i vardagen. Man blir uthållig och tänker annorlunda.
Under skollunchen när kompisarna gick till matsalen gick Zainab till skolkyrkan och bad och ägnade en stund åt sig själv och Gud.
­Man fastar inte bara med själva maten. Man fastar med tungan, med ögonen och med öronen också. Om man hör någon prata dumt om någon annan skall man inte lyssna eller man skall tillrättavisa det som var dumt sagt. Man skall inte se på det som är elakt eller dumt och man skall försöka avstyra det om man ändå kommer i dess närhet. Och man skall inte prata illa om någon.
<span class='mr'>Enkla saker</span>
Det handlar om enkla, moraliska saker och det är en inskolningsperiod om själva religionen.
­Naturligtvis skall man alltid vara snäll och förlåtande, men man skall vara extra snäll den här tiden, förtydligar hon.
Emelie Karlsten är hennes bästa väninna. De träffades när de gick i årskurs sju och nu går de sista året på gymnasiet. Emelie går musikprogrammet och Zainab går natur. Emelie är kristen och soldat i Frälsningsarmén.
­Jag har aldrig fastat från mat men kan fasta från andra saker, till exempel TV eller dator. Det har jag gjort ibland, säger Emelie. Det handlar om att avstå från det som tar tid och ägna lite mer tid åt Gud och sin religion istället. Man vill visa Gud att han är värd all tid.
Zainabs småsyskon, Mohammed Ali, 8 år och Esra fadhel Hassan, 5 år, vill gärna vara med och fasta men de är ännu för unga. Man skall vara 15 år innan man får vara med.
­Man måste förstå varför man gör saker, säger deras storebror, Faez fadhel Hassan. Man måste förstå meningen med allt man gör.
Att fasta på samma tid innebär att alla är hungriga samtidigt, oavsett om man är rik eller fattig.
­Ingen är mer värd än andra det handlar också om att be samtidigt och pilgrimsfärden är samtidigt. Vi tror att profeterna fastade på detta sätt, säger Zainab.
Flickorna fnissar så som riktiga väninnor. De prisar mamma, Amal Shakers, fantastiska bord där rätterna löser av varandra. Under den mörka tiden på dygnet äter man desto mer och på bordet finns, ris, saffran, auberginer, kyckling, dadlar, kött och "kubba". Soppan innehåller havregryn, svamp, spenat, spaghetti och "oranga ufo-ärtor som är platta", det vill säga linser.
<span class='mr'>Fasteperiodens mitt</span>
I mitten av fasteperioden håller man riktig fest då man är uppe hela natten och äter.
­Man kan likna det vid vårt julfirande. Det är bara det att vårt firande har kommit bort av all kommers, säger Emelie. Men det finns nog ingen liknande tradition i vår religion.
Ungdomarna berättar om traditionen i deras hemland när alla går ut på gatorna efter maten om kvällen, umgås, spelar fotboll och bryr sig om varandra. De har en syster i Stockholm och dit brukar de åka för att bland annat gå tillsammans med andra muslimer till moskén.
­Det är lite lugnare här på Gotland, säger de.


Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om