Förnekar köp av privata kläder för kommunens pengar

De två männen vill vara anonyma. De förklarar att beskyllningarna om privat klädinköp, plötsliga avskedandet, samt att de under en lång tid har mått verkligt dåligt på sin arbetsplats, har gjort att de nu vill vara anonyma. Båda går under läkarbehandling och deras anhöriga har även tagit det som har hänt mycket hårt. Förvaltningschefen agerade domare. Lars Danielson gick ut i radion och klargjorde att de två anställda har handlat privata kläder för kommunala pengar. Han sa inte att de var misstänkta för gärningen som brukligt är tills skuld har avgjorts.
För att kunna göra sig av med personal kan en arbetsgivare hävda att det råder arbetsbrist men i det här fallet verkar de två ha haft hur mycket som helst att göra med att reparera trasig skolutrustning till skolor runt om på ön.
Den andra anledningen till avsked är illojalitet mot arbetsgivare. En illojal handling är exempelvis om någon har befunnits skyldig till att ha stulit eller har haft ett liknande bedrägligt beteende på sin arbetsplats.
Trots att de två anställda har handlat arbetskläder under alla de år de har arbetat vid kommunen utan att någon chef har protesterat, de har nämligen rätt till detta enligt fackliga avtal, så blev just detta anledningen till avsked. Den närmaste chefen hävdar i skälen till avskedandet att de hade handlat kläder för privat bruk. Det som ska styrka detta är att det står på fakturan att de har köpt ?shorts? - ett klädesplagg som man vanligtvis förknippar med fritid men vid en snabb och enkel undersökning av varans artikelnummer kan man ta reda på är att ?shorts? i detta fall är korta arbetsbyxor, fabrikat Fristad. Korta arbetsbyxor med plats för verktyg. Byxor att använda sommartid då det kan vara varmt att vistas och arbeta i en verkstadslokal.
Vidare hävdas att de två inte har haft utomhusjobb och att de har köpt kläder för sådant arbete, en varm jacka. När man studerar deras arbetsuppgifter framgår att de brukar ta emot varor året runt på en lastbrygga utomhus och att det ofta händer att de transporterar lagad utrustning till klassrum över skolgårdar i ur och skur.
De två har sedan många år varit anställda av buf som tekniker och arbetade på AV-centralen. AV står för audio och visuell. De reparerade teknisk utrustning för skolorna på ön. När en lärare upptäcker att exempelvis en overhead eller en TV är trasig skickas apparaterna till de två teknikerna som lagar utrustningen. Förvaltningen behöver således inte lämna bort utrustningen till lagning eller köpa nytt, AV-teknikerna reparerar och tycker att de därmed bidrar till att kommunen sparar pengar. Vid buf finns det två och en halv tjänst AV-tekniker - den halva arbetar i Burgsvik och har hittills fått arbetsro.
De två som var anställda i Visby och som nu har fått avsked har lång yrkeserfarenhet av det här arbetet - den ene har arbetat 20 år och den andre 30 år vid buf. Innan dess har de arbetat med liknande reparationsarbeten vid privata arbetsgivare.

Arbeta tillsammans
Från början arbetade de på var sitt håll ? den ene vid gymnasieskolan och den andre vid läromedelscentralen på hamnen i Visby. För tio år sedan började de prata om att det vore mer praktiskt om de arbetade tillsammans på samma ställe. De tröttnade på att låna utrustning och verktyg av varandra. De föreslog att de skulle utgöra en enhet och finnas på central plats i förvaltningen och det skulle ge samordningsvinster.
? Vi fick veta att förslaget inte var bra.
Lite senare väcktes frågan dock på chefsnivå och det talades om ett ?teknikhotell?.
År 2002 började de arbeta på samma plats i en barack vid Säveskolan i Visby, f.d. komvux lokal. Verkstaden fick heta AV-centralen men det gick inte ut någon information om det här till skolorna, påpekar de båda. Det var bara vaktmästare på de större skolorna som visste att AV-centralen fanns och att de kunde vända sig dit vid problem med det tekniska.
- Följden blev att det väldigt länge stod en massa trasig utrustning ute i skolorna och samlade damm, berättar en av dem.
De fick en ny chef och avdelningen skulle sortera under utvecklingsavdelningen.
De fick veta att det inte fanns några pengar till upprustning av lokalen. Samtidigt såg de hur man rustade upp buf:s nya hyrda lokal vid Söderväg i Visby.
Till slut fick de veta att ?lite färg kunde de få? och den ena av dem målade väggarna i baracken. Arbetslokalen var bristfällig som verkstadslokal. Den saknade exempelvis utsug för lödningsarbeten, i röken finns cancerframkallande ämnen. Vid en skyddsrond beslutades att lokalen skulle stängas tillfälligt på grund av allvarliga brister. Båda fick gå hem en tid medan en fläkt installerades i lokalen.

Otrevlig händelse
Under 2001 inträffade en otrevlig händelse på arbetet. En mycket dyrbar videoprojektor försvann från verkstaden och det började försvinna saker från lagret. Plötsligt kunde de upptäcka att det bara stod tomma kartonger på lagerhyllan. De började må dåligt.
De berättar att de visste vem det var som hade lagt beslag på sakerna, de hade sett bland annat videoprojektorn på personens arbetsrum innan den försvann för gott ut på stan och dök upp installerad på en av stadens pubar.
Projektorn kände de igen på grund av att den var mycket ovanlig, det hade bara sålts två i landet varav den ena fanns i Göteborg och den andra var just den som buf innehade.
Det handlade om större värden och det blev otäckt eftersom alla blev misstänkta. Förvaltningschefen kontaktades men han ville inte göra något åt saken. De förstod ganska snart att han ville att locket skulle läggas på. Detta ville dock inte de två på AV-centralen, de ville att saken skulle utredas ordentligt. De ville få slut på alla rykten och misstankar.
Till slut polisanmälde en av dem det här och det blev en rättegång. Den ansvarige blev dömd till skadestånd och dagsböter.

Stor oro
Diskussioner om omorganisation fortsatte. Man skulle bl.a. skapa en plan- och försörjningsavdelning inom buf vilken de på förslag skulle tillhöra.
De började oroa sig för om de skulle bli nedlagda eftersom de uppfattade klara signaler om detta. Det här var något som de naturligtvis började grubbla på.
De fick inget klart besked. De mådde så dåligt att de till slut blev sjukskrivna. De var sjukskrivna helt eller delvis under ett par tre år.
Det beslutades att AV-centralen skulle ligga kvar under utvecklingsavdelningen, men det tillsattes en ny underordnad chef för läromedels- och AV-centralen. De berättar att denne inte satte sig in i vad AV-centralen arbetade med. När de påtalade detta fick de till svar att en chef inte behöver vara insatt i det han chefar över.
Deras närmaste chef gav således inget stöd. De fick ingen information och levde till slut i fullständig ovisshet när det gällde framtiden på arbetsplatsen.
Till slut fann de situationen så tvingande att de tog upp en diskussion med förvaltningschefen om hur de upplevde förhållandet till den närmaste chefen. När mötet skulle hållas hade förvaltningschefen även kallat in även den aktuelle chefen till mötet, varför det blev svårt att få ut någonting konstruktivt.
De två hade var sin budget och de ville ha en gemensam budget och en huvudman. Efter att fackföreningen hade blandats in blev det till slut så.
De båda kände sig överkörda lönemässigt men de fick ingen lönehöjning. De blev båda arga när en ung oerfaren vikarie plötsligt fick samma lön som de själva hade efter 20-30 års erfarenhet.
Samtidigt kämpade båda med sin rehabilitering på arbetet. De berättar att av sin närmaste chef fick de veta att: ?det största hindret i rehabiliteringen är ni själva?.
De gjorde flera ansträngningar att få sin chef utbytt och till slut fick de tillbaka den tidigare överordnade chefen. De trodde att det skulle börja hända saker och det gjorde det, fast inte som de hade hoppats. Utvecklingschefen hade planer när det gällde deras framtid&

Varm sommar
Under sommaren 2003 var d