Forskande urguten Nils Lithberg hedrades 70 år efter sin död

Nils Lithberg föddes i Norrlanda 1883.Han blev alltså bara 50 år gammal. Men vid 50 års ålder var han en bemärkt person. Om detta kunde släktingar förtälja i samband med kransnedläggningen. Där berättades nämligen om hur jubilaren, som då bodde vid Hajdeby i Kräklingbo, blev uppvaktad på 50-årsdagen med ett gårdskors som levererades av en skjuts som drogs av två oxar. Bakom gåvan av gårdskorset låg dåvarande landshövdingen på ön.
<span class=MR>Ståtligt gravmonument</span>
Nils Lithberg jordfästes i början av maj månad 1934 i Seglora kyrka där ett stor mängd folk samlats och där det hölls ett 30-tal tal. Om detta kunde Björn Håkansson berätta i samband med kransnedläggningen. Håkansson gjorde detta i egenskap av ordförande i Gotlands hembygdsförbund men också i egenskap av släkting till Nils Lithberg.
Nils Lithbergs gravmonument på Östra kyrkogården torde vara ett av de mest storslagna som står att finna på någon gotländsk kyrkogård. Den som får en Mura Maris-känsla vid betraktandet av detta monument är rätt ute. Det var nämligen Ellen Rosvall von Hallwyl som ur en enda sten högg detta imponerande verk. Nils Lithberg och Ellen von Hallwyl och hennes make konstsprofessorn Johnny Rosvall var mycket goda vänner.
Björn Håkansson erinrade om Lithberg verksamhet som arkeolog och som etnolog. Han var exempelvis den första professorn i folklivsforskning i Norden. Han forskade och han skrev många artiklar och uppsatser som publicerades på olika håll. Det mesta som han skrev handlade om Gotland. Och han framställdes ofta som en urgute.
Han var väldigt bred som etnolog, säger Ulf Palmenfelt, professor vid Högskolan.
I det nya Nils Lithbergrummet, som inretts som lärosal i Donnerska huset vid Donnersplan får man en liten uppfattning om detta. Där ligger en bibliografi som visar att han skrev artiklar om "allt möjligt". Det kunde lika gärna handla om växtfärgning som om det gotländska kortspelet bräus eller bysen.
Nils Lithberg-rummet finns där kassa 1 och 2 låg då Donnerska huset ännu var posthus.
Av ett antal bilder som finns på väggarna kan man få en uppfattning om Lithbergs mångskiftande verksamhet. På en av bilderna som nu hänger på väggen i det nya rummet framgår att Nils Lithberg var en av personerna som hämtade hem resterna av André-expeditionen efter dessa tragiska slut.
<span class=MR>Gotlandsfonden</span>
Kanske är det så att Nils Lithbergs namn idag inte är så känt som det borde bara. Det kan bero på att han inte efterlämnade sina samlade verk i någon särskild volym. Man får leta på olika ställen.
Men hans minne lever på andra sätt. Exempelvis donerade han sin stora boksamling till Arkvidepån i Visby (nuvarande landsarkivet) . En betydande insats gjorde han också genom att "få loss"en halv miljon som donation till det som sedermera kom att kallas Gotlandsfonden. Kapitalet har 30-dubblats genom åren och dess avkastning har delats ut till många projekt.