När Uppsala universitet la ut en annons för en forskningstjänst på Campus Gotland 2021 kom det in flera ansökningar. En av de sökande stack ut med många publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter och anställdes på senhösten samma år.
Men i höstas fick universitet ett tips om att något inte stod rätt till. Alexander Magazinov, en rysk matematiker som numera bor i Kazakstan, hade noterat att forskaren hade publicerat flera artiklar med akademiker som blivit ertappade med fusk eller anklagats för felaktigheter.
– Det var en varningssignal. När jag sedan tittade närmare på artiklarna kunde jag se att data var fabricerad, säger Magazinov, som anmälde forskaren till universitetet.
I utredningen som tillsattes kom en sakkunnig fram till samma avvikelser som Magazinov redan hade upptäckt, och universitetet har nu lämnat över ärendet till Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof).
Forskaren själv har redan sagt upp sig från sin anställning och har under de senaste månaderna varit tjänstledig. Under utredningen tillbakavisade forskaren att han hade fuskat, och menade dessutom att artiklarna hade publicerats innan han hade kommit till Uppsala universitet.
Under processens gång dök ytterligare en sak upp. Arrangörerna av en konferens i USA hörde av sig till Uppsala universitet för att utreda ett etikprövningstillstånd i universitetets namn som de hade fått av forskaren. Ett sådant tillstånd behövs exempelvis för studier som involverar mänskliga studieobjekt. Det här intyget innehöll dock ett falskt namn och underskrift. Saken polisanmäldes, men ärendet lades snabbt ner då det ansågs "uppenbart att det inte går att utreda", enligt polisanmälan som Helagotland har tagit del av.
Institutionens prefekt säger att det hela är ”väldigt bekymmersamt”, men menar att universitet har skött ärendet på ett bra sätt. Enligt prefekten hade det inte riktats några specifika misstankar mot forskaren tidigare, och säger att denne enbart i liten utsträckning har hållit i någon undervisning. Studenterna har därmed inte påverkats av historien. Ärendet är också avslutat för institutionens del i och med att forskaren självmant har sagt upp sig.
Kjell Asplund har en lång karriär som vetenskapsman bakom sig, men han har också skrivit en bok om forskningsfusk och ledde bland annat en utredning av den fuskande kirurgen Paolo Macchiarini. Han har inte satt sig in i det aktuella ärendet, men säger att det förekommer flera olika sorters fusk inom forskningen. En är att forskarna manipulerar bilder för att framhäva något som inte existerar i verkligheten. En annan är att köpa färdiga forskningsartiklar från så kallade paper mills och skicka in dem till vetenskapliga tidskrifter, artiklar som ofta innehåller felaktigheter.
– Hälften av allt fusk sker inom medicin och livsvetenskaperna och hälften i övriga vetenskaper, säger han.
På frågan om vetenskapligt fusk är ett växande problem säger han att antalet återkallade artiklar har ökat, men det har också mängden publicerad forskning över världen.
För Uppsala universitet väntar nu en utvärdering för att gå till botten med hur detta kunde ske. Även om det misstänkta fusket upptäcktes hävdar Alexander Magazinov, som tillsammans med andra amatörer granskar vetenskapliga arbeten, att det borde finnas bättre kontroller för att undvika liknande situationer.
– Vi har begränsade resurser och arbetar oavlönade för att hålla koll på något som universiteten borde göra.
Han anser också att universiteten borde granska artiklar som publicerats av forskare tidigare i karriären eftersom de kan ligga till grund för en anställning. I dagsläget granskar svenska universitet enbart forskning som är utförd samtidigt som personen är knuten till lärosätet.