- Det är mer regel än undantag att pengar till forskning kommer utifrån, säger han. Men det är otänkbart och förbjudet dessutom, att givaren får lov att påverka forskningsresultatet.
Nordstream, bolaget som har som uppgift att förverkliga planerna på den stora gasledningen mellan Ryssland och Tyskland, har framfört att man vill satsa en miljon euro (= cirka 9 miljoner kronor) på ett forskningsprojekt med syfte att kartlägga sjöfåglarnas vinterliv i Östersjön.
Högskolan på Gotland har genom Kjell Larsson hittills gjort en grovskiss för forskningsprojektet. Genom att högskolestyrelsen, som dock inte var helt enig, nu gett klartecken kan Kjell Larsson gå vidare med förberedelserna och jobba fram ett avtal som också detta skall behandlas av Högskolans styrelse.
Muntliga löften
-Ännu så länge finns inte ens ett utkast till avtal, berättar Kjell Larsson. Och löftet om pengar från Nordstream är bara muntligt framfört.
Det är många frågor kring sjöfåglarnas beteende som man vill ha besvarade. Det handlar om änder, alkor, lommar, doppingar och måsfåglar till exempel. Det man vet är att dessa fåglar "klumpar ihop sig" på vissas ställen till havs. Sannolikt är att de gör detta för att finna föda. De är beroende av de bankar som finns med musslor, fiskägg eller fiskar som föda.
I dagsläget vet man inte särskilt mycket om hur bottnarna ser ut. Förändras bottnarna över tiden? Finns det stora variationer mellan åren? Kan fåglarna "tänka om " och bege sig till en annan plats om det är dålig tillgång på föda i ett speciellt område?
Frågorna är många. För att finna svaren kan man forska på olika sätt. Då det gäller bottnarna kan man tänka sig dykare eller videokameror eller ekolod eller andra tekniska hjälpmedel. De olika metoderna är förenade med olika prislappar.
Då det gäller bottenundersökningarna tänker man sig ett samarbete med en tysk samarbetspartner, Institutionen för tillämpad ekologi i Rostock. Där finns goda kunskaper om hur man undersöker bottnar.
Flyg eller radiosändare?
När det gäller forskningen kring fåglarnas utbredning måste man göra inventeringar av olika slag. Ett alternativ är dyrbara inventeringar från flyg och fartyg. En annan ide´är att förse ett antal fåglar med radiosändare, så att man kan följa deras flyttningar.
-Då det gäller övergödning och fiske har vi i dag goda kunskaper, men då det gäller fåglarna ligger vi på en låg nivå, konstaterar Kjell Larsson.
Om den summa motsvarande nio miljoner kronor som Nordstream muntligen ställt i utsikt säger Kjell Larsson att det är mer pengar än man vanligen har i ett forskningsprojekt men att det ändå inte kan ses som en "ofantlig summa".
Vanligt med sponsorer
En forskare kan kosta omkring 700 000 kronor per år; börjar man anlita flyg eller båtar rinner pengarna fort iväg, så de nio miljonerna är inte en oändlig resurs i sammanhanget.
Att ett ärende om mottagande av pengar från externa givare hamnar på högskolestyrelsens bord är inte unikt.
Högskolan på Gotland har tidigare tagit emot pengar från exempelvis Vodafone, Svenska Spel, Naturvårdsverket och Energimyndigheten.
Karolinska Institutet, som är något av ett flaggskepp inom den svenska forskningen, har en budget som ligger på 4 miljarder kronor per år.
Institutet får 63 procent av sina pengar från externa givare.