"Man får en sådan otillräcklighetskänsla när man planerat någonting, så blir det ändå inte så", säger förskoleläraren Ellen.
Förskoleverksamheten på Gotland har det tufft ekonomiskt och rapporterade ett negativt resultat på minus 3,9 miljoner kronor förra året. Anledningen sägs vara ett mindre antal barn än vad prognosen sagt. Samtidigt går nästan en fjärdedel av de gotländska barnen i en privat förskola, enligt Region Gotlands årsredovisning.
Det påverkar de anställda, det menar Ellen, som arbetar som förskollärare i Visby. Hon berättar att personalen fått information om sparkrav, bland annat genom en ny budget som gör att de inte får köpa in nytt material.
– Men så brukar det ju vara, det som är nytt är att vi inte tar in vikarier första dagen någon är sjuk, säger hon.
I praktiken betyder det att när en är frånvarande måste resterande personal klara sig själva, trots att de är underbemannade. Ibland krävs att både barn och personal flyttas runt mellan olika avdelningar för att inte arbetsbelastningen ska bli för tung. Samma vittnesmål har Helagotland fått från andra förskolor.
– Just nu har vi ingen samordnare. På morgonen får vi rodda om i barngrupper och bland personal.
Att stuva om bland avdelningarna för att täcka vikariebehovet är tidskrävande och skapar dessutom en stress hos personalen för att själva bli sjuka, eller att en kollega blir sjuk samtidigt som en planerad utflykt.
Ellen och hennes kollegor har gjort en så kallad riskbedömning tillsammans med sina fackliga ombud. Där står det bland annat att personalen tvingas ställa in möten med specialpedagoger och vårdnadshavare om någon är borta. Färre personal innebär också att de får svårare att möta behoven hos både barn och föräldrar.
– Man får en sådan otillräcklighetskänsla när man planerat någonting, så blir ändå det inte så.
Ellen tror att den stress och oro detta skapar i förlängningen kan leda till utbrändhet och sjukskrivning, speciellt med tanke på det redan ansträngda läget i förskolan.
– När vi måste flytta runt bland avdelningarna får barnen inte samma utbildning, omsorg och undervisning som tänkt. När vi uppmanas att sänka ambitionsnivån försämras ju kvalitén på barnens vardag.
Lena Gustavsson, förskolechef i Region Gotland, menar att den ekonomiska situationen för förskolan på Gotland är tuff.
Lena Gustavsson, förskolechef i Region Gotland, menar att det inte finns ett uttalat vikariestopp första dagen. Däremot säger hon att det råder försiktighet.
– Det är säkert någon rektor som satt vikariestopp. Det är förhållandet barnantal och personal som är vår ekonomiska situation och vi har inga extrapengar. När man har färre barn så måste man anpassa kostymen till rådande omständigheter.
En förskolas största intäkt är barnen, berättar Lena Gustavsson. När barnantalet då minskar blir ekonomin kärvare.
– Vi måste förhålla oss till vår budget, oavsett vad vi tycker. Här behöver man tänka klokt och se om vi kan lösa det så mycket som möjligt tillsammans. Vi har en verksamhet som är beräknad efter ett visst antal barn. Vi ser att det är en enorm minskning i antal barn fram till 2033, och vi är först i ledet att märka det. Sedan kommer grundskolan följt av gymnasiet.
Enligt Lena Gustavsson kan det, i vissa situationer, vara tufft för personalen vid frånvaro.
– Jag förstår att det skapar stress, och det är inte konstigt.
"Jag vet många av våra medlemmar som faktiskt inte ens hinner gå på toaletten på en hel dag" säger Linda Rung om situationen i förskolan.
Enligt Linda Rung, ordförande för Sveriges lärare Gotland, är dock vikariestoppet den första dagen uttalat.
– Förvaltningen gick ut med information tidigare i vår om det åtgärdspaket som de tog fram. Då hade vi ett möte kring det där vi lyfte fram att det verkligen var oroande.
Förutom det vikariestopp, som enligt henne, ska gälla behov kortare än två veckor, nämner hon även vakansprövning.
– Man har restriktioner kring nyanställningar. Att det verkligen ska testas om det finns behov av anställningen.
Linda Rung uttrycker sig kritiskt till situationen för de anställda inom verksamheten.
– Jag vet många av våra medlemmar som faktiskt inte ens hinner gå på toaletten på en hel dag. Pågår det under en längre period så blir man psykiskt och fysiskt utmattad.
Hon tillägger:
– Jobbet ska göras och barnen är ändå där. De är där oberoende om en i personalen är borta eller om alla är där. Det är klart det är en tuff arbetssituation.
Hon menar att det även kan påverka känslan man har för sin yrkesroll.
– Om man inte sätter in vikarier kanske man tänker "då gör det inget att jag inte är på jobbet eller inte".