SKOLÖVERSYNEN
I skuggan av upproret mot nedläggning av landsbygdsskolor, kokar en annan ilska inom barnomsorgen.
Barn- och utbildningsnämnden vill nämligen även se över större barngrupper inom förskolan.
Oron detta väcker handlar både om personalens arbetssituation och om barnens välmående. GT har talat med en av många engagerade föräldrar:
– Det är inte bra för personalen och inte bra för barnen. Jag betalar hellre mer i skatt eller avgift, säger Heidi Larsson.
Hon har själv två barn i förskola och upplever att storleken redan är problematisk.
– Min minsting hamnade i en mycket större grupp efter sommaren och hon har blivit väldigt tyst. Det här är helt galet, vi måste hitta lösningar nån annanstans.
Sett till Skolverkets riktmärken är de gotländska barngrupperna redan på gränsen till för stora.
Skolverket påpekar att gruppens storlek kan variera, beroende på sådant som personalens kompetens, personaltäthet och fysisk miljö. Samtidigt anses storleken på gruppen viktig i sig.
– Små barn ska kunna vara i ett mindre socialt sammanhang för att må bra och känna trygghet. När barngrupperna är för stora blir uppdraget för förskolläraren orimligt. Varje dag blir ett misslyckande när man inte känner att man räcker till, säger Lärarförbundet Gotlands ordförande Linda Rung – som snarare vill se motsatt förslag från politiken:
– Flera barngrupper är redan alldeles för stora.
I diskussionsforum på nätet anklagas regionförslaget för att bryta mot flera dokument, utöver Skolverkets riktmärken.
Jan Aurestrand, själv anställd inom förskolan, har synpunkter kring det:
– Först är det barnkonventionen, som ju är lag numera. Sedan har vi läroplanen och så Region Gotlands egna målsättningar. Det här förslaget rimmar väldigt illa med andra mål, säger han.
Att mest jämföra med andra kommuner är något som Jan Aurestrand vänder sig emot.
– Det är inte det enda viktiga, att ha samma kostnader som andra. I stället bör man se på våra förhållanden och vilken kvalitet vi har, menar han.
Debatten ger uttryck för mer än oro. Den innehåller dessutom flera konkreta uppsägningshot.
"Jag är nog inte den enda förskollärare eller barnskötare som säger tack och adjö om detta blir verklighet", skriver en person. "De som jobbar idag kommer inte orka vara kvar", anser en annan.
Linda Rung på Lärarförbundet verkar inte förvånad över reaktionerna:
– Jag har full förståelse för att förskollärare känner att de måste sluta om barngrupperna blir större. Ingen vill gå varje dag till sitt arbete och redan på förhand vara orolig för om man kommer hinna med sitt kärnuppdrag och skapa lugn och trygghet för barnen, säger hon.
Samtidigt som förslaget kom uttalade barn- och utbildningsnämndens ordförande Stefan Nypelius (C) dessutom en ambition att "minska stress och sjukskrivningar hos personalen". Något som i sig vållat ilska. "Ja alltså det gör man ju inte genom att öka på barngrupperna", konstaterar en debattör.
Stefan Nypelius är till att börja med negativ till Skolverkets riktmärken om gruppstorlek.
– Hur stor en avdelning är säger inget om hur grupperna ser ut när barnen delas upp på olika aktiviteter. Det är bättre att se på antal barn per vuxen, säger han.
Nämndordföranden öppnar samtidigt för att förslaget i fråga kanske aldrig blir verklighet.
– Inriktningen är nu att kunna behålla den personaltäthet som vi har i dag, säger Stefan Nypelius.