Förslag som kan bli ett hot mot en levande landsbygd

Som GT tidigare berättat har länsstyrelsen på Gotland på uppdrag av regeringen tagit fram en strategi för hur skogen, och då inte minst hällmarksskogen, ska skyddas. Går förslaget igenom så innebär det att hela tio procent av den gotländska skogen omfattas av skydd, främst i form av reservat. Det är ungefär dubbelt så mycket som i övriga landet.

Drabbas mycket hårt
- De marker som nu planeras att avsättas är koncentrerade till delar av norra och östra Gotland där begränsningarna av andra skäl, såsom vatten och strandskydd, redan är stora för expanderande företagare, skriver LRF. Koncentrationen innebär att vissa enskilda markägare kommer att drabbas mycket hårt. Gården drabbas dels av inskränkningar i sin handlingsfrihet, dels av passivitet i skogsbrukandet vilket i sin tur leder till att mindre virke når förädlingsindustrin på Gotland. Får lantbrukarna problem med lönsamheten i skogsbruket så påverkar det hela företagandet och i förlängningen landskapet Gotland.
LRF Gotland har under de senaste åren under arbetet med miljömålen haft många diskussioner med länsstyrelsen kring ambitionsnivån i miljömålet Levande skogar. Då handlade det om 5 300 hektar skog som skulle skyddas, något som LRF anser är för mycket.

Besvikelse
- Det är därför med förvåning och besvikelse vi nu noterar att det efter det kommer ett nytt förslag där ytterligare 1 500 hektar ska undantas från skogsbruk. Det här medför att skogsägarnas förutsättningar för möjligheten till en långsiktig planering av sitt skogsbruk kraftigt minskar, skriver LRF.
Länsförbundet anser att länsstyrelsen i första hand måste prioritera resurser så att man klarar av skötseln av de reservat som redan finns och ifrågasätter om det i framtiden kommer att garanteras statliga pengar i en sådan omfattning att man kan sköta de arealer som enligt förslaget planeras att avsättas som skyddsvärd skog.
- Finns inte de pengarna kommer många av de naturvärden som man i dag anger som skäl för att avsätta nyckelbiotoper eller reservat att förändras och försvinna.

Bevarandet av skog
För att säkra ett produktionsskogsbruk som tryggar en modern och effektiv skoglig infrastruktur kan Gotland inte ta ett större ansvar för bevarandet av skog än övriga län, anser LRF, som tycker att det bör finnas en övre gräns för hur mycket en markägare kan tvingas sätta av, liksom att det ska finnas en övre gräns för hur mycket en kommun eller ett län kan avsätta utan att näringsliv och sociala effekter blir för stora. Denna gräns är i och med förslaget passerad, framhålls i remissvaret.

Frivilligt
LRF lyfter också fram att skogsägarna på Gotland frivilligt avsatt mer än 3 500 hektar.
- Energifrågan är en annan aspekt som kräver sin del av skogen. Bioenergi från skogen är ett väl fungerande kretslopp, samtidigt som man tar tillvara en förnyelsebar resurs som bidrar till att binda överskott av koldioxid i luften. Med de ambitioner Gotlands kommun har om ett hållbart samhälle saknar vi en konsekvensanalys på energiområdet, skriver LRF, som även anser att konsekvensanalysen vad gäller hur många jobb som försvinner är bristfällig. Dessutom saknas den helt för stenindustrin, som till exempel drabbar Nordkalks planer på ett nytt kalkbrott i Bunge mycket hårt.
LRF anser att diskussionerna kring vilka arealer som ska avsättas ska utgå från det regionala miljömålet Levande skogar, som tidigare tagits fram.
LRF är en av cirka 20 instanser som ska yttra sig över länsstyrelsens förslag innan beslut tas.