Hydrocat är arbetsnamnet på den stora katamaran som sommartid skulle kunna nå Gotland på under tre timmar med 1650 passagerare ombord.
I februari 2027 börjar en ny avtalsperiod för Gotlandstrafiken. Gotlandsbolaget tar sikte på framtiden, i satsningen "Gotland Tech Development" för att fasa ut de fossila utsläppen.
– Gotland Tech Development tar fram en teknisk lösning som är möjlig att beställa under perioden 2023-2025, för att kunna vara i trafik under 2027-2030, säger Christer Bruzelius och berättar att det fartyg som ligger först i Gotland Horizon-serien är Gotland Hydrocat som kan bli världens största vätgaskatamaran.
130 meter lång och 30 meter bred drivs katamaranen av stora gasturbiner och vattenjet. Den kommer inte att byggas vid de varv bolaget samarbetat med i Kina.
– De ledande varven när det gäller katamaraner finns i Australien, säger Christer Bruzelius, som för två år sedan lämnade tjänsten som vd för Destination Gotland.
Christer Bruzelius med en bild av färjan Gotland Horizon, som drivs av vätgas. 1 900 passagerare och gods till och från ön ryms ombord.
Vid ett möte med nätverket Hållbara Gotland kunde han berätta att överfartstiden kan kortas till under tre timmar, med den nya katamaranen som kan köra i 35 knop.
– Fartyget är lämpligt att köra från påsk till augusti eller september, säger han och berättar att den tar 1 650 passagerare och 450 bilar.
Gotlandsbolagets plan är att senast under 2030 kunna beställa nästa fartyg i serien, nya storfärjan Gotland Horizon, med plats för 1 900 passagerare och allt gods till och från ön.
– Det är primärt vattenånga som kommer ur skorstenarna, säger Christer Bruzelius och berättar att klimatlagen ställer krav på inrikestrafiken att minska utsläppen med 70 procent till 2030, för att vara helt klimatneutrala 2045.
Christer Bruzelius var på onsdagen tillbaka på Gotland för att berätta om arbetet kring vätgasdrivna fartyg.
För att tillverka vätgasen krävs mycket stora mängder el. Den ska i huvudsak komma från havsbaserade vindkraftparker, menar Christer Bruzelius.
– Antingen använder man solel, eller vindkraft. Vi är övertygade om att det kommer att byggas vindkraftparker till havs, säger han och visar de ansökningar som finns från energibolag om parker runt Gotland.
Pipelines blir förbindelsen till tankning i hamnar, men ska också fungera som lager i perioder när det inte blåser.
Vindkraftparker till havs är framtiden, tror Christer Bruzelius och visar parker motsvarande hela Sveriges elkonsumtion om alla skulle bli byggda.
Planerna på vindkraftsindustri till havs har mött motstånd, bland annat från ornitologer som befarar att fågellivet skadas. Men Christer Bruzelius menar att tillståndsprocesser tvärtom behöver påskyndas, för att Sverige ska nå målen:
– Utbyggnaden av storskalig energiproduktion är den största vi har i Sverige de kommande åren.