Vid vindkraftsparken Kultje planeras flytande vindkraftverk.
Vindkraft till havs ska svara för en stor del av Sveriges energiförsörjning framöver, enligt regeringens planer. I juli presenterade Svenska Kraftnät satsningar på upp emot 40 miljarder för att ansluta de anläggningar som planeras till havs.
Till havs råder dock konkurrens om områdena. Försvarsmakten har stora övningsområden runt Gotland. Trots att vindkraftsbolagen varit noga med att inte placera satsningar inom marinens intresseområden har Försvarsmakten i tre samrådsyttranden motsatt sig vindkraftsparker.
Försvarsmakten har yttrat sig om projekten Kultje havsvindpark mellan Öland och Gotland, Dyning nordväst om Gotland och Epsilon nordöst om Gotska sandön. Enligt bolagens samrådsunderlag rör det sig sammanlagt om cirka 600 vindkraftverk med en produktion om drygt 30 TWh, vilket motsvarar mer än 30 gånger Gotlands energiförbrukning.
Trots att vindkraftsparkerna ligger utanför marinens sjöövningsområden säger Försvarsmakten nej. I yttrandena upplyser Försvarsmakten att vissa av myndighetens riksintressen kan redovisas öppet, men att det finns andra delar som skulle innebära betydande men för totalförsvaret om de avslöjades. Det gäller områden som exempelvis kan ha koppling till anläggningar för spaning, kommunikation eller underrättelseverksamhet.
Försvarsmakten anser att de tre planerade vindkraftsparkerna riskerar att medföra påtaglig skada på riksintresset. På vilket sätt vindkraften orsakar skada avslöjar de inte.
De gulmarkerade områdena är de övningsområden som Försvarsmakten redovisar öppet. Grafiken visar även de vindkraftsparker som planeras runt Gotland. De mörkblå linjerna visar de vanligaste lederna för sjöfarten. Dessutom finns riksintresse för fisket, samt ett stort Natura 2000-område söder om Hoburgen.
Vid Freja Offshore, ansvarig för projekten Kultje och Dyning, ser man inte Försvarsmaktens yttrande som ett definitivt stopp.
– Vi har haft en bra dialog i pågående tillståndsprocesser med olika intressenter där Försvarsmakten är en av flera, och vi ser med tillförsikt på framtiden för flytande havsbaserad vindkraft, säger Jonna Holmgren, presstalesperson.
Hon efterlyser dock en bättre samordning mellan regeringen, Svenska kraftnät och Försvarsmakten. Regeringens mål för utbyggnaden borde stämmas av bättre mot Försvarsmaktens behov av övningsområden.
– Vi är mitt i en omfattande energiomställning. Om dialogen mellan regeringen och bland andra Försvarsmakten blir bättre kan vi undvika förseningar. Att ansöka om och få bygga vindkraft till havs är komplicerade processer som behöver gå så smidigt som möjligt. Vi anser att det vore rimligt att tillståndsgivande myndigheter arbetade på samma sätt då vi har ett gemensamt mål.