Samfälligheten gränsar till mark som Fortifikationsverket sedan länge äger på Faludden i Öja. Fortifikationsverket, som äger och förvaltar landets försvarsfastigheter, vill ha rådighet över samfällighetens mark, och vill på sikt även lösa in de strandbodar som stått där i flera hundra år. Som ett alternativ till inlösen kan man tänka sig ettåriga avtal om nyttjanderätt för bodarna.
Ansökan om fastighetsreglering lämnades in i mars förra året. Lantmäteriet har kallat Fortifikationsverket, samfällighetens delägare och ägare av strandbodarna till ett sammanträde i Öja bygdegård i mitten av november. Men redan innan dess har Fortifikationsverket meddelat samfälligheten och strandbodsägarna om sina planer – och mött kraftigt motstånd.
– Vi är emot allt, och kommer inte att gå med på något. Det har jag meddelat Lantmäteriet, säger samfällighetens ordförande Dan Svensson och tillägger:
– Några bodägare som kontaktats har hört av sig till mig. De är rosenrasande.
Yngve Jacobsson som är delägare i samfälligheten äger en av bodarna, och är delägare i en annan. Han har motsatt sig fastighetsregleringen och säger:
– Det var mina släktingar som byggde bodarna på 1700-talet, och vi vill ha dem kvar. Jag har inte hunnit tänka över det där riktigt, men det är konstigt det som händer nu.
Dan Svensson vittnar om att säkerhetsläget skärpts. Sedan i början av året bevakar ordningsvakter området och han måste nu legitimera sig varje gång han ska besöka bodarna.
– Även jag måste legitimera mig när jag ska besiktiga området, säger Jonas Pettersson som är den förrättningslantmätare som kallat till sammanträdet.
En överföring av samfälligheten till Fortifikationsverket kan ske frivilligt, om parterna kommer överens om ett förvärv. Men förrättningen kan även ske med tvång.
– Det finns starka regler för skydd av privat mark, så det är många krav som måste uppfyllas om överföringen ska ske med tvång. Det räcker inte för Fortifikationsverket att hävda att man behöver marken som buffert, säger Jonas Pettersson.
I dagsläget har Fortifikationsverket inte några planer på ändrad markanvändning som kräver tillstånd av miljö- och byggnämnden eller länsstyrelsen.
Om överföringen sker med tvång kommer Lantmäteriet att utreda vilka ägarförhållanden som gäller för bodarna.
– Om boden har uppförts av ägare till fastighet som äger del i samfälligheten, då kan den räknas som fastighetstillbehör. Om boden ägs av någon som inte har de banden räknas den som lös egendom på ofri grund, säger Jonas Pettersson.
För att avgöra om bodarna är fastighetstillbehör eller lös egendom kan det krävas ett särskilt beslut om fastighetsbestämning. Lantmäteriet kan ta initiativ till en sådan bestämning om det behövs för att kunna genomföra fastighetsregleringen.
Fortifikationsverket räknar med att överenskommelser om bodarna kan tecknas separat, och inte ingå i lantmäteriförrättningen.
Sker överföringen med tvång kan Lantmäteriets beslut överklagas till mark- och miljödomstolen.
Om överföringen av mark inte lyckas genom en lantmäteriförrättning kan Fortifikationsverket ansöka om expropriation. Tillstånd till expropriation ges av regeringen, men kan delegeras till länsstyrelsen eller andra myndigheter.
Vid en expropriation ska Fortifikationsverket betala motsvarande fastighetens marknadsvärde, plus ytterligare 25 procent i intrångsersättning.
Fortifikationsverket har bett Lantmäteriet att göra en värdering av marken.