..forts.
- Då insåg jag att om jag skulle söka en vanlig högskoleutbildning så skulle jag inte hinna med att spela. Jag ville ge det en chans, det har alltid betytt så mycket för mig att spela. Jag skulle inte kunna tänka mig att sluta spela, man måste öva jämt och det är väldigt oregelbundna tider, men hur jobbigt det än är så mår jag dåligt om jag inte får spela, säger hon.
Att satsa på musiken innebar att Kristina måste lämna Gotland.
- Det går inte att plugga där hemma, så det fanns inget alternativ. Jag fick flytta för att kunna göra det jag vill, säger hon.
Kristina gick först en tvåårig musikutbildning vid Lunnevads folkhögskola, utanför Linköping, innan hon 1998 började vid Kungliga musikhögskolan i Stockholm.
Nu är Kristina inne på sitt åttonde läsår vid musikhögskolan. Först utbildade hon sig till instrumental- och ensembleledningslärare, sen har hon gått musikerutbildningen för att utveckla sitt eget klarinettspelande och nu bygger hon på sin pedagogutbildning med 40 poäng orkesterdirigering.
Att det blev just Stockholm som studieort var lång ifrån självklart.
- Jag kom in på flera musikhögskolor. Jag tänkte först gå i Göteborg, men ändrade mig de sista dagarna innan svarsbeskeden skulle in. Det är lite närmare hem också.
Hem ja, efter åtta år i Stockholm är det fortfarande Gotland som Kristina benämner som hemma och hennes känslor inför Stockholm är blandade.
- Jag trodde inte att jag skulle trivas här, det är en så otrolig skillnad mellan hemma på Gotland och storstan, men jag trivs bra, det finns ett stort kulturutbud och många bra lärare att spela för. Sen undviker jag ställen med allt för mycket folk, som Drottninggatan på lördagseftermiddagar.
- Det var svårt i början att hitta eftersom det är så stort och jag åkte så mycket tunnelbana under jord att det var svårt att förstå hur det hänger ihop.
Kristina växte upp på en gård i Gammelgarn och kontrasterna mellan barndomshemmet och den nya hemstaden är stora.
- Det är mycket bilar och trafik här. Det är skönt hemma, att det är tyst, det är aldrig tyst här. Sen är folk lugnare hemma, när man ska handla eller äta ute kan jag tycka att det är trevligare hemma. Det är ett annat tempo, här är det mycket mer folk som ska servas.
Stressen, tycker Kristina är det mest negativa med Stockholm, något som förstärks ytterligare av hennes yrkesval.
- Dels är det så mycket människor överallt och folk springer alltid till tunnelbanan och bussen, sen är musikervärlden väldigt stressig. Arbetssituationen är stressande, men det är den väl för alla som inte har fast jobb, säger hon.
Kristina längtar ofta till Gotland, men med en musikers fullspäckade schema är det svårt att hinna med resor till ön. Det blir vanligtvis till jul och till sommaren, sällsynta besök som dock betyder mycket.
- Jag tror inte att jag skulle kunna överleva här om jag inte kunde åka hem till Gotland ibland, säger Kristina.
Väl på Gotland längtar Kristina sällan till Stockholm.
- När jag är på Gotland trivs jag bra där, det är nog sällan jag längtar tillbaka hit.
- Det är mycket stressigare i Stockholm och man blir påverkad av det mycket mer än vad man vill. Jag tänker inte på det när jag är här, men när jag har varit hemma så märks det. De första veckorna när jag kommer tillbaka till Stockholm förstår jag inte hur jag kan bo här.
Kristina tror trots allt att tiden i Stockholm är nyttig för henne, inte minst som musiker.
- Jag tror att det är bra att komma hemifrån ett tag. Gotland är bra på jättemånga sätt, men att komma till ett nytt ställe med mycket mer konkurrens, gör att man måste vara mycket bättre för att klara sig. När jag gick på musikskolan på Gotland, var det lätt att tro att man var väldigt bra, när det inte fanns så många att konkurrera med. Nu har jag en annan syn på det. Här finns det mycket mer speltillfällen, men sen finns det ju många fler klarinettister här.
Till våren blir Kristina klar med sin utbildning, som hon läser på halvfart och varvar med att undervisa på Kulturskolan i Tyresö, samt leda amatörorkestern Täby blås.
- Jag tycker att det är väldigt roligt att undervisa. Det har varit min plan hela tiden att ha en fast bas i undervisningen och sedan frilansa resten. Ska man leva bara som frilansmusiker är det en väldigt hård tillvaro.
Precis som när Kristina flyttade till Stockholm är det musiken som får avgöra hennes framtida bostadsort, men nu närmast blir hon nog kvar i Stockholm, åtminstone ett tag.
- Ja, just nu. Det kan bli så att jag blir kvar, men ibland känns Stockholm lite för stort och rörigt för mig.
Så jobbar vi med nyheter