Föräldrarna fick som de ville. Efter dialogmötena skrotade politikerna förslaget om nedläggning av ett antal landsortsskolor.
Av ett tiotal skolor blev det bara Hogrän som får lägga ned.
- Vi har mycket mer medvetna föräldrar i dag än förr. Debatten handlade mer om skolhusen än om innehållet. Det finns olika bilder av skolan, och det får vi leva med, säger Bisse Carlsson, en av två för- och grundskolechefer på ön.
Krisen för den gotländska skolan är långt ifrån över. Kravet på förvaltningen är även i framtiden att alla elever ska få en likvärdig utbildning oavsett skolval.
Kristider
För årets budget saknas ännu 3 miljoner. Den 7 mars ska barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott föreslå var pengarna ska skäras. Snabba politiska beslut krävs, eftersom tiden att spara på blir allt mer knapp.
- Det är bräckliga förutsättningar för hur man ska hantera kommande sparbeting för år 2013 och 2014, säger Bisse Carlsson.
Under åren 2012 till 2014 har Region Gotland ett sparbeting på 120 miljoner kronor. Där står skolan för ungefär en tredjedel.
Inga garantier
Bisse Carlsson menar att beslutet som togs för ett par veckor sedan saknar långsiktighet och att grundproblemet kvarstår.
- Det är en otrygghet som föräldrarna måste leva med, konstaterar hon.
Även om alla skolor utom Hogrän klarade sig den här gången finns inga garantier för framtiden - och Bisse Carlsson skulle inte tveka att lägga samma förslag en gång till.
- Om vi skulle få ett nytt uppdrag skulle förslaget se ut på samma sätt, säger Bisse Carlsson, som menar att dialogen inte haft elevfokus utan blivit regionalpolitik.
Ur ett innehållsperspektiv hade hon fortfarande valt att lägga ned ett antal av de mindre skolorna för att satsa resurser på de som blir kvar.