Fotavtryck förklarar förhållande till miljön
Något mycket unikt finns nu att beskåda när man kommer in genom entrén till Gråbohuset från sidan som vetter mot Gråbo torg. Det är en modell av något som kallas ett ekologiskt fotavtryck.Det handlar om beräkningar för hur stor del av jordytan man behöver för att hålla verksamheten i Gråboskolan vid liv. Till exempel hur mycket skog som behövs till papper och läroböcker, hur mycket el och vatten som skolan behöver. Detta har gestaltats i den här modellen. Det behövs 160 hektar mark, motsvarande 300 fotbollsplaner för att hålla igång Gråboskolan.
Det jag har räknat fram är hur mycket som Gråboskolan behöver i form av värme, el, mat, papper, böcker och vad som går åt för transporter till och från huset. Det är resurser som från början kommer från naturen.
<span class=MR>Gröna Gråbo</span>
Hur mycket skog behövs för det papper som används, hur mycket jordbruksmark för maten, och så vidare. Tillsammans blir allt skolans ekologiska fotavtryck, berättade Anette Gustavsson.
På plats vid invigningen i går fanns många representanter som på något sätt har varit delaktiga i omvandlingen av Gråboskolan från en sjuk skolbyggnad till en skola med starkt miljötänkande.
Gråboskolans rektorer Margareta Zetterström och Anneli Klintbom hälsade välkomna och berättade i korta drag om skolan omvandling till en 2000-talets integrerade skola och fritids i Gråbohuset med flera verksamheter, bland annat fritidsgård och bibliotek.
Wolfgang Brunner, som har varit med från början och hjälpt till med miljöinriktningen av Gråboskolan och även var projektledare för Gröna Gråbo, är den som tog initiativet till det ekologiska fotavtrycket.
<span class=MR>En väckarklocka</span>
Det är härligt när visioner blir till verklighet. Vi såg exempelvis i projektet Gröna Gråbo att skolans sophantering kostade mer än inköpen av läroböcker. Det blev en väckarklocka i miljötänkandet, säger Wolfgang Brunner.
Vi tog också reda på vilka arealer som behövs för att hålla Gråbohuset vid liv. Sedan gjorde Anette Gustavsson beräkningarna. Visualiseringen med hjälp av modellen om vad vi tar i anspråk är ett sätt att synliggöra och förstå det, säger Wolfang Brunner.
Han tog kontakt med formgivaren Bosse Carlgren för att gestalta fotavtrycket i en permanent utställning i Gråbohusets foajé. Där ska allmänheten kunna se och förstå relationerna mellan människan och hennes miljöpåverkan.
Det ekologiska fotavtrycket består av två delar som samspelar med varandra. Den ena är en modell av ett fotavtryck, som i sig har ett landskap med skogar, åkrar, floder och hav.
<span class=MR>Kraftverk i en tå</span>
I tårna finns bland annat en skog som enbart är till för att ta upp koloxid. Något som dock i längden är ohållbart att använda skogen till. I en annan tå finns ett vattenkraftverk och i hälen finns en havsvik med ett vindkraftverk.
Den här delen av modellen har tagits fram av Magnus Sjöholm i Flors snickeri men framför allt av Kenneth Broström i hans ateljé.
Den andra delen av modellen består av ett interaktivt bildspel som har tagits fram i en dator, ett bildspel där man kan få svar på de flesta frågor som gäller skolans och hela Gråbohusets förbrukning. Bakom detta står Bosse Carlgren och hans son Johan.
Det här är pedagogiskt. Man kan med hjälp av fotavtrycket förstå skolans miljöpåverkan. Det är lättare att förstå än en massa siffror. Elever kan ta fram hur mycket papper som används eller hur mycket energi som går åt. Ett ökat miljömedvetande skapas bland eleverna.
De kan också jämföra med andra skolor hur stort fotavtryck man har. Det här är en unik satsning, tycker Anette Gustavsson.
I dag genomförs Gråbofestivalen och då blir det premiärvisning för allmänheten.
Det kommer också att bli några guidade rundvandringar i Gråbohuset under festivaldagen i dag.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!