Frågan kommer att drivas till sin spets
Vad väger tyngst när Miljödomstolen prövar ärenden som Nordkalks ansökan om provbrytning? Riksintressen för naturvård eller riksintressen för mineralbrytning? Enligt domstolens miljöråd Margaretha Bengtsson finns inga generella svar, men när ärendet tas upp kommer frågan att drivas till sin juridiska spets.
Skyddet av Natura 2000-områdena regleras både i EU:s Art- och habitatdirektiv och i i Miljöbalken. Områden får inte skadas och detta lär bli den tyngsta motvikten när Miljödomstolen väger naturvårdsintressen mot Nordkalks intressen. Det menar Länsstyrelsens naturvårdshandläggare Stellan Hedgren.
- Sverige har förbundit sig att inte tillåta någon verksamhet som kan skada miljö eller vattentillgång i Natura 2000-områdena. Det spelar ingen roll om den verksamheten sker utanför områdena eller inte. Kan det påverka skyddsvärdena negativt så ska det inte tillåtas, säger han.
Om ett provbrytningar eller ett nytt brott skulle påverka de närliggande Natura 2000-områdena negativt, blir det Sverige som får ta smällen, det vill säga betala böterna. Det är staten som ansvarar för att EU:s direktiv följs, inte Nordkalk.
Att marken som Nordkalk vill provbryta på är av riksintresse för naturvård innebär också skydd för naturvärdena på själva fastigheten. Här finns stor förekomst av nyckelbiotoper och rödlistade arter.
Hur tungt de sammanlagda naturskyydsvärdena väger mot Nordkalks planer och det faktum att fastigheten beöms vara riksintressant för mineralbrytning, kommer snart prövas av Miljödomstolen.
Den exakta geografiska avgränsningen för hur riksintresset för mineralbrytning omfattar Bunge Ducker 1:64 är inte klart ännu. Men i ett förslag till detaljavgränsning, som Länsstyrelsen och Boverket ska yttra sig om senast 26 augusti, skriver SGU att "SGU konstaterar att kalkstensfyndigheterna Klinthagen och Storugns samt Rute (Bunge Ducker 1:64 reds anm) och Fleringe är väl kända genom omfattande geologiska och geofysisk undersökningar och mycket viktiga ur försörjningssynpunkt. Fyndigheterna representerar värden i miljardklassen"
Hur Länsstyrelsen på Gotland kommer att yttra sig i frågan om att godkänna SGU:s förslag är inte klart, men Stellan Hedgren antar att man inte kommer ha några invändningar.
- Jag har svårt att se att vi kommer att ha något att erinra mot att förslaget godkänns, säger han och poängterar samtidigt att det inte per automatik inte innebär att Länsstyrelsen uppmuntrar till mineralbrytning på det här området.
- Att bestämma ett område som riksintressant för mineralbrytning är ett ensidigt och neutralt beslut. Det syftar inte till mer än att vara ett skydd, som garanterar att området i alla fall inte används till något annat, säger Stellan Hedgren och fortsätter:
- När det gäller områden som är av riksintresse för vindkraft kan det exempelvis handla om att man vill skydda dem från att bli bebyggda, sen är det ändå inte säkert att det blir vinkraftsverk just där. Det är det andra faktorer som bestämmer, när man väl gör en ansökan,
Länsstyrelsen kommer också att yttra sig när Miljödomstolen prövar Nordkalks ansökan om provbrytning. Samma möjlighet ges även till andra med klagorätt i ärendet; markägare och föreningar som Naturskyddsföreningen och Bevara Ojnareskogen.
Efter remissrundan kommer Nordkalk få bemöta yttrandena och sen drar det ihop sig mot beslut i Miljödomstolen. Naturvärden kommer att ställas mot värden av arbetstillfällena och industrins behov av kalkstenen. När beslutet tagits finns möjligheterna att överklaga det till Miljöverdomstolen. Det kan med andra ord bli en långdragen process. Hur lång har Miljödomstolen ingen uppfattning om i dagsläget.
Första augusti i år trädde en ändring i Miljöbalken i kraft, som innebär att täktverksamhet inte längre prövas mot ett eget kapitel, kapitel 12, i Miljöbalken. Den del som gällde täktverksamhet är nu borttagen.
Tillståndsprövningar sker nu istället mot det nionde kapitlet, som omfattar all annan miljöfarlig verksamhet, som andra typer av industri.
Hur detta kommer att påverka Nordkalks möjligheter att få tillstånd för provbrytningar på Bunge-täkten, går inte att säga enligt Margaretha Bengtsson, det miljöråd som kommer att delta i Miljödomstolens prövning.
- Det får praxis utvisa. Det behöver inte bli varken mildare eller hårdare bedömning än tidigare. Det var inte med syftet att ändra praxis som ändringen gjordes. Den gjordes för att förenkla och samordna prövningarna. Tidigare kunde en del prövas av Länsstyreslen och en annan av Miljödomstolen och en tredje av vattendomstolen. Nu sker en mer samlad prövning, säger hon.
Lagtexten som gäller täktverksamhet återfinns nu i nionde kapitlets sjätte paragraf och första stycket lyder:
"Vid prövningen av en ansökan om tillstånd till täkt skall behovet av det material som kan utvinnas vägas mot de skador på djur- och växtlivet och på miljön i övrigt som täkten kan befaras orsaka. Tillstånd får inte lämnas till en täkt som kan befaras försämra livsbetingelserna för någon djur- eller växtart som är hotad, sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande."
Redan här står det allstå klart att skyddet för Natura 2000-områdena och de rödlistade och skyddsklassade arterna på Bunge Ducker 1:64 är starkt. Om det är starkare än samhällsnyttan av jobben som Nordkalk skapar om de får stanna återstår för Miljödomstolen att pröva.
Margaretha Bengtsson kan inte föregå prövningen. Det finns inga generella förhandstips på vad som kommer att väga tyngst enligt henne.
- Allt bedöms från fall till fall. Alla omständigheter måste vägas in och först efter det kan man ställning till just det här fallet, säger hon.
Skulle Nordkalk få tillstånd för provbrytningar är det inte på något sätt likvärdigt med att de kommer få tillstånd för att bryta hela täkten.
Så jobbar vi med nyheter