Helagotland.se hjälper tillatt reda ut begreppen kring Rikstrafikens omtalade rapport.
Vad handlar det om – egentligen?
Det handlar om miljöhänsyn kontra kvalitet på trafiken till och från Gotland. Hittills har det, enligt Rikstrafiken, inte tagits några miljöhänsyn alls när trafiken till och från Gotland har planerats. Nu är det dags att ändra på det.
Varför just nu?
Om fem år ska ett nytt avtal börja gälla för båttrafiken till och från Gotland. Rikstrafiken, en myndighet under Näringsdepartementet det vill säga regeringen, har i uppdrag att förbereda för detta. Samtidigt har både regeringen och EU ställt upp mål för utsläppsminskningar. Minskningsmålen omfattar precis den tidsperiod då det nya trafikavtalet ska gälla. Alltså har Rikstrafiken fått i uppdrag att utreda vad som kan göras för att minska utsläppen från färjetrafiken till och från Gotland – innan en ny upphandling inleds.
Vadå miljö?
Regeringen säger att Sverige år 2030 ”bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen”. EU säger att till 2020 ska länderna minska koldioxidutsläppen med 20 procent av 1990 års utsläppsnivå. Idag är koldioxidutsläppen från gotlandstrafiken tre gånger så höga som 1990.
Det vill säga 175 000 ton istället för 42 000, per år. Minskning av koldioxidutsläpp är en global fråga, där alla länder förväntas bidra med vad som går inom alla koldioxidproducerande verksamheter.
Hur miljövänligt kan det bli?
Gotlandsfärjorna släpper ut motsvarande vad 61 000 personbilar släpper ut varje år (räknat på bensinbilar som körs i genomsnitt 1 518 mil/år). I framtiden kan nya bränslen och ny motorteknik tänkas begränsa utsläppen men idag finns inte denna teknik färdig, och kan heller inte tas med i beräkningen inför trafikavtalsperioden 2015-2030. Det som går att göra för att klara miljömålen är två saker, konstaterar Rikstrafiken: att minska antalet turer och att sänka båtarnas hastighet.
I Rikstrafikens rapport beskrivs flera alternativ för trafiken på Gotland. Men faktum är att inget av dem leder till så stora koldioxidsutsläpps- minskningar att miljökraven kommer att kunna nås för gotlandsfärjornas del.
Är det bara miljön som räknas?
Nej, miljön är inte allt. Det Rikstrafiken gör är att, med hjälp av kalkyler från olika experter, försöka beräkna och sammanställa alla effekter som långsammare båtar, färre turer och eventuella nya hamnalternativ skulle föra med sig. Här ingår alltså redan från början att det kommer att påverka resenärer, godstrafikförsäljning och näringslivet på Gotland negativt.
Men kalkylerna visar att effekterna blir olika stora beroende på hur mycket som förändras. Med hjälp av kalkylerna sätts det ett samhällsekonomiskt pris för både miljövinster och negativa följder för Gotlands ”möjligheter att leva”.
Vem bestämmer?
Det är inte Rikstrafiken som bestämmer. Det gör regering och riksdag.
Senast riksdag och regering behandlade trafiken mellan Gotland och fastlandet var 1998. Slutsatsen då var att staten skulle garantera trafik på två fastlandshamnar (ej angett vilka).
Vad är förslaget?
Det finns egentligen inte ett förslag. Det finns en analys, av tillgängliga alternativ. Och alternativen är flera.
Rikstrafiken tar inte ställning till en eller två hamnar – det får den som bestämmer bestämma, dvs politikerna.
Det Rikstrafiken däremot säger är att analysen visar att två saker krävs för att klara miljökraven: att färjorna går långsammare och att turerna blir färre.
Läs mer: Viktigast i rapporten – för dig som vill läsa snabbt
Läs mer: Hela rapportern (pdf)