Studien är beställd av LRF och den bygger på intervjuer med 17 näringsidkare på Gotland som tillsammans står för 42 procent av omsättningen inom livsmedelsindustrin och lantbruket.
- Fraktkostnaderna ligger oss i fatet, säger Göran Nährström, platschef på Arla Foods i Visby som är en av företagarna som intervjuats för studien.
- Ett exempel är när vi tillverkade ekologisk A-fil i Visby som vi transporterade till fastlandet. När Arla tittade på fraktkostnaderna bestämde de sig för att sköta tillverkningen i Linköping i stället eftersom det blev 34 procent billigare. Det betydde en anställd mindre på Arla i Visby.
Fyra scenarier
Studien, som utförts av Macklean strategiutveckling, har räknat på fyra möjliga scenarier för hur färjetrafiken kommer att se ut i framtiden och vad det innebär för det gotländska näringslivet.
I det tuffaste scenariot, med minskade subventioner, slopat Gotlandstillägg och färre färjeturer, riskerar Gotland att tappa 700 heltidstjänster, vilket motsvarar en ännu högre ökning av arbetslösheten. Det mest gynnsamma scenariot där staten skjuter till cirka 30 miljoner per år möjliggör i stället 1 100 nya heltidstjänster.
- Det skulle också innebära en vinst för staten då det möjliggör statliga nettointäkter på över 50 miljoner tack vare de anställningar som genereras, säger Martin Alexandersson som utfört studien.
Turtätheten och fraktkostnaderna är de viktigaste faktorerna för konkurrenskraften. Däremot är inte överfartstiden lika viktig för livsmedelsindustrin.
Strategiskt viktig studie
Regionens utvecklingsdirektör Per Lindskog sitter i styrgruppen för upphandlingen av färjetrafiken. Han menar att den här studien är strategiskt viktig.
- Det här underlaget kommer att vara viktigt för oss i våra fortsatta diskussioner om hur färjetrafiken ska se ut efter 2017. Den övriga tillverkningsindustrin på Gotland har ju samma problem som livsmedelsindustrin, säger han.