Framtid byggs över forntid

I går avslutade Gunilla Nydolf och hennes kollega Fredrik Ehlton den arkeologiska slutgrävningen på Kolgården. I drygt en vecka har de hållt på och de är nöjda med vad de hittat.
- Vi har boplatslämningar i form av stolphål, eldhärdar, keramik med mera. Totalt har vi cirka 70 anläggningar och med C14-analys har vi daterat en härd till mellan 400 och 100 år före Kristi födelse, berättar Gunilla Nydolf.
Det betyder att människor bodde i kvarteret Kolgården redan under den äldsta järnåldern. Området, som tidigare bland annat rymt kolonilotter för militären, är troligen en av de allra tidigaste boplatserna i Visby ytterområden.

För fyra år sedan
En större utredningsgrävning gjordes redan för fyra år sedan och det var då man såg att det fanns spår efter riktigt tidig bebyggelse. Även den undersökningen leddes av Gunilla Nydolf och hon visste därför exakt vilket område man nu skulle koncentrera sig på vid slutundersökningen.
- Vi såg att det var i just det här området i nordöstra hörnet av kvarteret som det fanns en koncentration av boplatslämningar, säger hon och pekar ut över det som nu mest ser ut som en stampad leråker där ett antal plastskedar sticker upp.
Skedarna markerar fynden. Gunilla Nydolf och Fredrik Ehlton har under de sex dagar de jobbat i området hittat ett stort antal stolphål, flera av dem stenskodda, samt eldhärdar, avfallsgropar och kokgropar.

Mest spännande
- Att hitta lämningar efter hus är det jag tycker är mest spännande, säger Fredrik Ehlton, som suttit lutad över en keramikbit som fortfarande ligger halvt dold under leran.
- När man förstår att någon bott på just den plats där man gräver, då känns det riktigt häftigt. Då sätts fantasin igång och man funderar på hur det kan ha sett ut, vad det var för människor, hur de levde och vad de tänkte, säger han.
Gunilla Nydolf betonar helheten. Det arkeologiska arbetet är lite som att lägga pussel och med fynden från kvarteret Kolgården har hon fått en sista pusselbit till hela A7-området.
- Det känns som att jag har helheten nu, säger hon. Utgrävningarna visar att hela A7-området är kulturbygd, här har människor bott och verkat ända från bronsålder och framåt. Vi kan se hur vissa områden utnyttjats under vissa tider, vi kan följa hur människor flyttat, säger hon.

Från vikingatiden
Hon berättar om husfynd från vikingatiden i området runt Preem-macken. I villaområdet på andra sidan Allégatan från Kolgården vet man att människor levde århundradena strax efter Kristi födelse. Och nu har man fått belägg för att det bodde folk i kvarteret Kolgården så tidigt som ett par hundra år före Kristi födelse.
- Det tycks som människor dragit sig längre österut efter hand, säger hon.
De allra äldsta fynden av boplatser på A7-området har man gjort vid Törnekvior, de daterar sig så långt tillbaka som bronsåldern.
- Det är jättespännande att ha fått möjlighet att kartlägga hela det här området. Förr trodde man ju inte att det hade bott folk här, då fanns en uppfattning om att Visby ytterområden i princip varit öde, eller bara åkermark, säger Gunilla Nydolf.

2 000 år sedan
En dröm hon när är att skriva en bok om Visby ytterområden, en bok som ska behandla natur, kultur och framför allt fornlämningar.
Så att folk som flyttar in på exempelvis Kolgården kan få veta att det levt människor där för över 2 000 år sedan.
- Jag tror många vill veta mer om sitt områdes historia, säger Gunilla Nydolf.

Framtid byggs över forntid

Till våren börjar man bygga bostäder i kvarteret Kolgården på A7-området. Det gamla kasernområdet ska förvandlas till människors hem. Precis som det var för ett par tusen år sedan.– Här finns några av Visbys allra äldsta boplatslämningar, säger arkeologen Gunilla Nydolf.