Framtidens skola ger alla samma möjlighet

Hur våra barn klarar gymnasiet beror till viss del på vilken skola de gick i när de var små.
För Gotlands kommun kan inte erbjuda en likvärdig skola för alla. Skillnaden mellan de 41 grundskolorna är alldeles för stor.
Nu vill man ändra på det.
Men innan några beslut tas får alla gotlänningar chansen att att säga sitt om den framtida skolan.

Gotland2006-11-14 06:00
- I dag kan en skola med bra resurser erbjuda sina sjätteklassare B-språk och undervisning i digital film i årskurs sex, medan en annan skola enbart har tre lärare från förskoleklass till och med sexan och alltså inte har möjlighet att ge sina elever någonting utöver det grundläggande, säger skoldirektör Peter Molin.
Antalet elever i grundskolan har minskat de senaste tio åren. Och den utvecklingen fortsätter.Dagens cirka 6 200 elever kommer år 2012 att ha minskat med ytterligare 1 500. Det motsvarar ungefär 70 klassrum. Och det är inget landsbygdsfenomen. 500 elever färre blir det i Visby.

Informationsturné
Att det blir färre elever i många skolor gör att det så kallade elevbidraget inte räcker för att täcka skolans kostnader. Det gör att de skolor som har bra ekonomi får skjuta till pengar till de skolor som är fattiga. Regionalt stöd kallas det och i år får tolv skolor sammanlagt sex miljoner kronor i sådant stöd. Men om ingenting görs så kommer 20 skolor att behöva extrapengar inom några år.
Just nu pågår en turné med information- och diskussionsmöten om de framtida skolan, Skola Gotland 2008. Hittills har det hållits ett möte i Slite och ett i Klintehamn. På torsdag är turen kommen till Fårösund och sedan väntar ytterligare fyra möten.
Trots att alla gotlänningar bjudits in att delta i diskussionen så har mötena inte lockat några större skaror.
- Det är klart att jag skulle önska att fler kom till mötena, säger Peter Molin. Vi på barn- och utbildningsförvaltningen har insett att vi måste bli mycket bättre på att förklara vår verksamhet. Få människor att se hela bilden av den gotländska skolan. Och när vi visar helheten, hur det faktiskt ser ut så förstår de flesta vad det handlar om.
Han försäkrar att man lyssnar på de förslag, goda idéer och farhågor som kommer fram vid mötena. I januari räknar Peter Molin med att det finns ett första förslag på hur det kan se ut framöver.
- Då tror jag att engagemanget blir större, att det känns mer konkret.
Föräldrar väljer i allt högre utsträckning skola efter kvalitet, även om det innebär att barnen får längre till skolan, berättar han.Och visionen är att den gotländska kommunala skolan ska vara så bra att den blir en aktiv del i att människor vill bo på Gotland.
Skolor som behöver regionalt stöd kommer det säkert att finnas även i framtiden, men ofrånkomligt är att många skolor kommer att försvinna. Vilka och hur många vill Peter Molin inte spekulera i men det är knappast orimligt att tro att 10-15 skolor har försvunnit om fem, sex år.

Färre skolor - längre väg
En god lärmiljö talas det mycket om. Och då menar man den fysiska och psykosociala arbetsmiljön för elever och vuxna i skolan. Det måste finnas tillräckligt med elever, lärare och pengar för att den sociala situationen ska vara berikande och att de pedagogiska resurserna är tillräckliga för att hålla hög kvalitet och en likvärdig verksamhet.
- Pengar är inte lösningen på allt. Går du i en liten skola där det enbart finns två jämnåriga flickor i klassen så kan det vara svårt att hitta en verklig vän. Särskilt om man sticker ut lite. Då är förutsättningarna bättre på en större skola. Även för de vuxna på skolan är det en fördel att ingå i ett lite större arbetslag.
Färre skolor gör att vägen till skolan blir längre för fler. Men kanske kan man göra om skolbussrutinerna, funderar Peter Molin. I stället för en stor buss som kör i många kringelikrokar på väg till skolan kan man kanske ha fler, mindre bussar som i större utsträckning kör raka vägen.
Förvaltningens organisation och ledning ska också ses över. Liksom gymnasieskolan så småningom.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om