Framtidsdag på Säve

Framtidsdagen inleddes med en samling i Säveskolans aula. Stellan Moon hälsade elever och informatörer välkomna och lämnade över ordet till regiondirektören Bo Dahlöf som passade på att tala om sina egna erfarenheter av studier.
Bo Dahlöf påpekade att det ofta är slumpen som avgör vad man väljer för utbildning och arbete.
Dahlöf berättade att hans mor önskade att han skulle läsa till tandläkare eftersom de såg ut att ha det gott ställt medan fadern påpekade att ett jobb som ger pengar är det enda som räknas.
Efter gymnasietiden gjorde Bo Dahlöf värnplikten på Gotland och sedan begav han sig ut för att resa i Europa. Dahlöf berättade att han kom hem med en infektion som gjorde att han blev isolerad på infektionskliniken. Sjukdomen gjorde att han inte kunde börja studera på Historikum i Uppsala förrän två-tre månader efter att utbildningen hade börjat. Det fungerade inte för Dahlöf som avslutade sina akademiska studier efter tre veckor.
Efter detta funderade han på att bli lärare men hans kompisar avrådde honom och sa att man måste ha spets på allting för att komma in.
Bo Dahlöf började arbeta i industrin. Han hade en flickvän som skulle utbilda sig till sjuksköterska i Örebro. Dahlöf flyttade till Örebro och utbildade sig på socialhögskolan.
Jag blev socialarbetare och har trivts bra med det yrkesvalet så slumpen är inte så dum, sa Bo Dahlöf.
Dahlöf avslutade med att råda eleverna till att göra ett medvetet val och han sa också att Gotland behöver högskoleutbildade människor.
Utbildningsåren är de roligaste och mest spännande åren och högskolan är förmodligen den största äktenskapsförmedlingen, sa Bo Dahlöf.
Henric Lund studerar på Europaprogrammet, inriktning säkerhetspolitik, på högskolan i Visby. Inför eleverna i Säveskolans aula kom han bl a med tre goda råd när det gäller högskolestudier: skynda långsamt, stick ut och resa under ett par-tre år innan ni börjar studera och det sista rådet var att ha roligt under studietiden.
I lektionsrum 67 i Sävehuset fanns polismannen Sigvard Stenbom för att prata om polisyrket. Till hans första informationsträff kom det 11 intresserade.
Stenbom berättade att han arbetat som polis under 37 år och att han har trivts med sitt yrke. Innan han blev polis arbetade han en period på fabrik och denna erfarenhet har han tyckt vara nyttig under åren. Stämpelklockan och känslan att vara instängd på fabriken var ingenting som Stenbom längtade tillbaka till efter att han hade fått erfara den frihet som polisyrket gav.
<span class=MR>Även fördelar</span>
Trots att yrket många gånger innebär obekväma arbetstider så har det också fördelar och som exempel på dessa framhöll Stenbom att han sett en SM-final i ishockey medan han hade betalt under tiden och att han såg Carola på scen också medan han hade lön. Sigvard Stenbom sa att polisyrket är 100 yrken i en karriär vilket innebär att polismannen medan han har sin tjänst kvar har möjlighet att byta verksamhetsinriktning inom Polisen.
Stenbom gick igenom vad som krävs för att kunna söka till polisutbildningen och underströk att det inte är några övermänniskor man söker. För tillfället ser man gärna att kvinnor och ungdomar med invandrarbakgrund söker sig till polisyrket. För närvarande utbildas det poliser på tre orter i landetStockholm, Umeå och Växjö.
Det finns 80 poliser på Gotland i dag och det ska vara 102 om några år, sa Sigvard Stenbom.
Ut ur ett lektionsrum lite längre bort i korridoren kom Karin Jakobsson som hade varit hos informatörer från Högskolan Gotland och fått veta lite om socionomutbildningen. Karin tyckte att hon fick bra information och kanske kommer hon att söka utbildningen. Det hon tycker är bra med utbildningen är att den är så bred, att man har så mycket man kan välja på.