Från Poretskoe till Hangvar
Varken Lilia, Olga, Nina, Luba, Anja eller Liza har sett havet förr. De har överhuvudtaget aldrig rest särskilt långt från sitt barnhem i byn Poretskoe, 70 mil öster om Moskva.Men den här sommaren fick de följa med till Sverige, dit många av deras kompisar på barnhemmet reser varje år.
Lotta och Helge Gutenberg i Othem tvekade länge innan de sa ja till en förfrågan om att ta emot en flicka från ett barnhem i Ryssland över en sommar. Men när 9-åriga Maria Nikolaeva klev iland på Gotland vann hon genast deras hjärtan och sedan dess har Maria återkommit till Gotland varje år och kunnat tillbringa sina jullov här.
Helge och Lotta har blivit som ställföreträdande föräldrar för Maria.
<span class=MR>Barnhemsutbyte</span>
På samma sätt har många andra barn på barnhemmet i Poretskoe fått svenska familjer genom "Tretjaks barnhemsutbyte". Det är en verksamhet som startades i mitten av 90-talet i ett samarbete mellan den ryske ishockeymålvakten Vladislav Tretjak och Stig Nilsson, som på 70-talet var generalsekreterare i Svenska ishockeyförbundet. Tretjak berättade för Stig Nilsson om villkoren för en miljon föräldralösa ryska barn som måste växa upp på barnhem och Stig ville hjälpa. Föreningen har i dag kontakt med åtta ryska barnhem och därifrån reser varje sommar hundratals barn till familjer i Sverige.
Men alla barn kan inte komma till Sverige. De svenska familjerna räcker inte till. För att ännu fler barn ska få komma ut i världen och få del av den svenska sommaren så arrangerar man i nu varje år ett litet läger med 5-6 barn från barnhemmet i Poretskoe. I år tillbringar de sex läger-tjejerna och deras lärare sin första vecka i Sverige hemma hos Marias familj på Gotland. De ska få se Fårö och Lummelundagrottorna och besöka Sommarland, Hemsebadet och tivolit, men framför allt ska de få leva familjeliv hemma i Gutenbergs sommarstuga i Hangvar.
Vi träffar hela gänget på Östercentrum. Med en begränsad budget kan det inte bli så mycket shopping för de ryska flickorna, men lite underkläder ska de köpa i alla fall.
Flickorna har vuxit upp på ett barnhem med små materiella resurser och Lotta Gutenberg tycker inte att det är något poäng med att visa på det överflöd som finns i våra butiker. Men blir det inte lika svårt för de ryska barnhemsbarnen att bjudas in till familjelivet för några korta sommarveckor för att sedan åka hem till barnhemmet igen?
Det tror inte Lotta Gutenberg och det tror inte heller Ylva Skilberg som är ordförande för föreningen för barnhemmet i Poretskoe. Både Lotta och Ylva tyckte att det var svårt att skiljas från "sina" barn de första åren, men när hade besökt barnhemmet första gången kändes det mycket bättre.
Här hade barnen verkligen sitt hem och sina kamrater. Och även om det var slitet, kallt och dragigt och de materiella bristerna var stora så hade barnhemmet en stor resurs i den personal som lade ner sin själ i arbetet med barnen.
Barnens trygghet finns ändå på barnhemmet, konstaterar Lotta.
Och under årens lopp har barnhemmets stödförening i Sverige lagt ned ett stort arbete för att förbättra boendestandarden i Poretskoe. Barnen har bland annatfått nya sängar, nya toaletter, en ny tvättstuga och en ny buss.
<span class=MR>Berikande</span>
I början var det ganska lätt att hitta familjer som ville ta emot barnhemsbarnen från Ryssland, men med åren har det blivit allt svårare att rekrytera svenska familjer till "Tretjaks barnhemsutbyte". Lotta och Ylva förstår inte vad det kan bero på. Men de vet att de familjer som kan ta emot barnen på ett bra sätt gör en bra insats.
Och själva tycker de att det har varit mer berikande än betungande.
Visst kunde det uppstå problem under de första åren, men det berodde främst på att barnen hade problem med språket. I dag talar Maria en nästan flytande svenska och tolkar med lätthet mellan svenskar och ryssar.
Men de svenska familjerna måste förstå att det här är barn som kan ha särskilda behov, förklarar Ylva och fortsätter:
Om man tar emot en 17-årig pojke så får man vara beredd på att han kan vara väldigt kramig eller tycka att de mindre barnens leksaker är jätteroliga.
Olga, Maria, Liza, Lilia, Nina, Anja och Luba skruvar otåligt på sig. De vill gå vidare, de vill se på stan, se havet och kanske bada.
Sommarlägret har bara börjat.
Så mycket shopping blir det inte när reskassan är begränsad, men en liten kasse hade alla med sig hem.
Ylva Skilberg, som är ordförande för barnhemmets vänförening i Sverige, och Lotta Gutenberg
i Othem har tagit hand om barn från barnhemmet i Poretskoe i många år. De första åren var det
svårt att ta adjö av barnen, men efter många besök på barnhemmet vet de att det är där barnen
har sin trygghet och sitt hem.
Sommarlägret har bara börjat och Lilia, Olga, Nina, Luba, Anja, Liza och Maria ser fram emot en Gotlandsvecka med bad och rundturer. Sedan ska de resa vidare till
Nynäshamn och Stockholm. Under den sista veckan i Sverige ska de bo i varsin egen familj.
De svenska "föräldrarna" ställer upp för sina barn. De blir som mammor och pappor för de barn som inte har några egna föräldrar, berättar Albina Gavrilova som varit lärare på barnhemmet i Poretskoe i 22 år.Foto: ROLF JÖNSSON
Så jobbar vi med nyheter