För två veckor sedan presenterade utbildnings- och arbetslivsförvaltningen sin översyn av den gotländska skolan. I den föreslås nedläggning av åtta skolor. Sex av dem är förlorare när det kommer till det fria skolvalet. När barnen i upptagningsområdet ska börja förskoleklass väljer många föräldrar att sätta barnen i andra skolor.
Värst är läget i Vänge. Där har 46 elever börjat i förskoleklass sedan 2015, vilket är 31 färre än vad som finns i upptagningsområdet. Bortfallet kan delvis förklaras av att en av de socknar som ingår i området är Halla. För många föräldrar som bor där blir det en omväg att köra barnen till Vänge skola.
– Halla ligger ju väldigt nära Roma. Det finns en logik i att de då väljer Romaskolan, att åka till Vänge för dem är som att vi skulle ha barnen i Kräklingbo, säger Kristina Holmqvist som är styrelseledamot i Vänge skolas föräldraförening som tagit strid mot nedläggningen.
Själv har hon två barn i skolan och funderade aldrig på att sätta dem i en annan skola.
– Det var ett självklart val. Vi som har valt att ha våra barn här vurmar för den lilla skolan och för landet, säger Kristina Holmqvist.
I Sanda skola har en dryg femtedel valt bort skolan sedan 2015, men det beror till stor del på ett ovanligt stort bortfall i år. Då började 14 av 30 elever på andra skolor medan bara en elev tillkom genom det fria skolvalet.
– Det är en väldigt svår fråga. Jag tycker att det fria skolvalet är problematiskt. Som individ har man sin konsumentmakt och kan visa vad man vill ha, med det är också svårt att lägga det ansvaret på landsbygdens föräldrar. Det är så många saker som påverkar beslutet, säger Clara Andermo, aktiv i arbetsgruppen för att rädda Sanda skola och dessutom ersättare för Miljöpartiet i fullmäktige.
Hon menar dock att hon hade röstat emot skolnedläggningen oavsett partilinjen.
– Det är helt självklart, för mig är inte partipolitiken ett självändamål.
Clara Andermo tror att osäkerheten kring skolor som gång på gång hotas av nedläggning kan göra att föräldrar väljer en större skola eftersom det uppfattas som ett säkrare kort. Brent Key, ordförande i Eskelhems föräldraförening, delar hennes uppfattning. Eskelhem skola väljs bort av en tredjedel och enligt Brent Key går de oftast till friskolor i Visby.
– De har speciella anledningar och det beror inte på att det är små klasser. Men jag tror inte att det fria skolvalet gör så mycket för vår skolas del, den är nog ändå dödsdömd i BUN:s ögon, säger Brent Key.
Att rädsla för nedläggning skulle påverka skolvalet i någon större utsträckning tror inte Kristoffer Strehlenert, projektledare för regionens skolöversyn.
– Det är svårt att dra några sådana slutsatser. Till exempel har Öja skola så gott som hundra procent av de boende i området, och det är den skola som har varit nedläggningshotad allra flest gånger, säger han.
Att skolor väljs bort har stor betydelse för den enskilda skolans ekonomi, eftersom elevens skolpeng då går till en annan skola. Men det fria skolvalets påverkan har inte haft någon avgörande betydelse för vilka skolor som föreslås läggas ned.
– Hade en skola vuxit och vuxit hade vi sannolikt investerat i den enheten. Men många skolor har legat på en stabil nivå över lång tid. Utifrån de kriterier vi har arbetat fram är alla de är enheterna "för små", säger Kristoffer Strehlenert.