Vid Brissund är toaletterna öppna och utsikten bedårande, om än inte från toasitsen.
Allt fler hittar ut i den gotländska naturen för att vandra, grilla och njuta av friluftslivet. Inte bara på sommaren utan hela året. Det märks tydligt i länsstyrelsens räknare som sedan ett par år mäter varje bil som passerar till naturreservaten.
– Till Digerhuvud på Fårö har vi sett att det handlar om 100 000 besökare per år, säger Mattias Vejlens, samordnare för friluftsliv.
Ett ökat besökarantal ökar också behovet av toaletter, framför allt under högsäsong. Men nöden har ingen lag – offentliga toaletter är inget krav.
– Det blir ett enormt tryck då och vi ser att antalet besökare ökar otroligt mycket, säger Mattias Vejlens och menar att tillgången på toaletter är en viktig tillgänglighetsfråga att arbeta med för myndigheten.
Länsstyrelsen har sökt och fått bygglov för fler toaletter, som man nu tvingas lägga på is som en effekt av minskade statliga anslag.
– Neddragningar har gjort att vi inte har kunnat placera ut dem. Bland annat längs Klintkustleden, säger Mattias Vejlens och pekar på statistiken som visar att dassen verkligen behövs:
Under pandemins toppår hade enbart sträckan Hall-Hangvar 3 500 besök. Efter en svacka till 2 900 under 2022 toppade antalet besökare i fjol på 3 600.
Så här ser det ut i skogen vid parkeringsplatsen vid Sigsarve. Mänskliga kvarlämningar och vita remsor av dasspapper, absolut ingen dröm för hundägare.
Som läget är i dag kan den som är i behov av toaletter, till exempel längs Klintkustleden, få uträtta sina behov i skogen. Fler än en hundägare har upprörts sedan hunden rullat sig i mindre trevliga högar. Vid populära Sigsarve möter vita remsor med toapapper i omgivningen närmast parkeringen besökarna. Där finns iordningställda fasta grillplatser, men toaletter saknas i dag helt.
I Lickershamn har toaletterna, herr-, dam- och handikapptoa, en egen byggnad mitt i fiskeläget.
Tidigare år har säsongen för toaletter som hållits öppna varit mellan den 15 maj till den 15 september. Resten av året har många varit stängda, men det är en fråga som nu diskuteras.
– Vi strävar efter en lösning för att kunna hålla öppet så länge som möjligt. Vi testade förra året att inte stänga och vi har haft alla toaletter vi kan öppna, säger Christian Strängborn, enhetschef för gata och park på Region Gotland.
Vem som äger och vem som sköter toaletterna runt om på Gotland är just nu en snårig fråga. Länsstyrelsen, regionen, privata aktörer, utvecklingsbolag och föreningar delar på ansvaret.
Toaletterna vid Holmudden på Fårö är de närmast för besökare som vandrar vidare ut på den långa stranden Norsta Aurar.
På exempelvis Fårö har regionen sedan en tid avtal med Fårö bygderåd om skötseln.
– Vi äger hårdvaran och de sköter om toaletterna, det som vi skötte förut, säger Christian Strängborn.
Just på Fårö, berättar han, är avtalad skötseltid första maj till sista september.
– Utanför den tiden håller Region Gotland sedan 2023 öppet, säger han.
När regionen drog in sin toalett från Hallshuk har hamnföreningen tagit över ansvaret. Leif Karlström menar att en toalett måste finnas för den stora mängd besökare som kommer, för att undvika en sanitär olägenhet.
Hos regionen är flera förvaltningar inblandade kring toaletterna runt om på ön. Parkenheten sköter några av de som ägs av fastighetsavdelningen samt vid 58 bad- och besöksplatser. Vid exempelvis Brissund är två toaletter på vagn redan öppna. I Lickershamn finns en fast toalettbyggnad som dessutom handikappanpassats.
Ett arbete pågår för att inventera de toaletter regionen är inblandade i, och se över skyltningarna på dörrarna.
– Vi är i början av det arbetet, säger Christian Strängborn.
På andra håll har toaletter dragits in, bland annat vid hamnen i Själsö. I fjol drogs regionens toalett in vid Hallshuks fiskeläge, i och med att båtägarna i hamnföreningen köpte marken och inte längre arrenderade den.
Här, på andra sidan vägen vid Hallshuks fiskeläge, ska dasset snart ställas på plats. Leif Karlström är nöjd med placeringen och hoppas att besökarna skänker en frivillig slant via Swish.
Där föredrog hamnföreningen att ta saken i egna händer och har nu bekostat ett begagnat dass i plåt, för 10 000 kronor plus moms som medlemmarna själva ska hjälpas åt att sköta veckovis.
– Annars skiter och pissar folk i skogen. Det är bättre att de går på dasset, kan vi tycka, säger Ingela Karlström medan maken Leif följer med ut och visar dasset som ännu står på deras gårdsplan i väntan på utplacering:
– Vi ska försöka hålla dasset öppet så stor del av året som möjligt. Det tycker vi är en bra service för alla besökare som kommer hit, säger Leif Karlström.
Hallshuk har Gotlands nordligaste dass, bortsett Fårö, och snart öppet för alla och i bästa fall året om.
På vissa håll finns privata toaletter, med en skylt och swishnummer. I Hallshuk hoppas föreningen på just en sådan frivillig avgift från de som nyttjar dasset.
Vad säger då lagen om man på grund av stängda toaletter tvingas uträtta sina behov i naturen?
– Allemansrätten ger alla lov att göra sina behov i naturen, men kräver då att man gräver ner det. Gör ett litet hål, det kan låta löjligt men man kan ha en liten trädgårdsspade med sig. Det är för allas trevnad för att ingen ska trampa i det, säger Mattias Vejlens.
Hallshuk är ett populärt besöksmål för många. Sedan i höstas saknas offentlig toalett men inom några veckor har Leif Karlström och hamnföreningen ett begagnat dass på plats.
Leif Karlström visar dasset som föreningen köpt in och snart placerar ovanför Hallshuks fiskeläge, öppet för alla och det större delen av året.