Fullsatt - men inte så länge till
Kanske får Signe Wallin se vitsipporna i Tjaukle i vår? Kanske får Hans Wallin äntligen använda sin båt? När Wallins Café i Katthammarsvik stänger efter årsskiftet blir sådant möjligt. Men alla kunder och gäster protesterar. Var ska de nu träffas?
Foto: Tommy Söderlund
Men parkeringen utanför Wallins C afé är fullbelagd. Därinne finns inte en tom stol att uppbåda. Rutorna immar, Rock-Ola spelar Diana med Paul Anka, men så svagt att man måste lägga örat till för att uppfatta låten. Eller det kanske inte är jukeboxen som är svag, det är sorlet som är högt.
"Självklart att gå hit"
De senast anlända är nämligen ett glatt gäng från Swedbank, som vandrat runt Torsburgen i regnet. Nu njuter de av kaffet och bakelserna. Skratten ligger som en ridå i rummet.
I den nötta dagboken har människor skrivit vädjanden till Wallins om att inte stänga caféet, även på tyska bönar man. Och dagens gäster är inte sämre.
- Det är jättetråkigt! Det är ju så självklart att gå hit, det gör vi året om. Det här är ju vår samlingsplats, säger Pelle Nordlund, som fikar med barnen Malte och Lova.
-Och hur ska vi klara oss utan deras nybakade bröd på sommarmorgnarna?
Tomt och konstigt
Anna Påhlsson och Maja Gustavsson, som bor i Kräklingbo respektive Anga träffas här, varje lördag.
-Det här är hjärtat i Katthammarsvik. Hittills har vi stått ut med att de stängt under september för vi vet att de snart öppnar igen. Men nu? Det blir tomt och konstigt.
Caféets välkända 50-talsinredning med flipperspel och nostalgiska reklamskyltar, stolar som påminner om tröstlösa klassrum något decennium senare, är uppblandad med erbjudande om datorsurfning för 25 kronor i timmen och dagsaktuella veckotidningar.
Lyriska upplevelser
I ett hörn frossar fyra, som det visar sig, skåningar på köttbullsmackor. De är på semester på Gotland. Annars brukar de åka till danska Skagen.
De är lyriska över vad de upplevt, framför allt därför att de är så ensamma.
-Här finns ingen trängsel, på Fårö såg vi bara två bilar. Vi var alldeles ensamma på den fantastiska stranden i norr. Och på Hoburgen blåste det så att vi inte kunde stå raka, vi måste krypa, det är jättekul!
Men de har också noterat allt som är stängt här på ön. Därför blev de glada när de hittade Wallins Café.
Så där låter det. Alla gäster prisar caféet och dess ägare och önskar att de ska fortsätta verksamheten. Utom en. Janne Häglund, som är här från När, tror att det hela kommer att fortsätta som förut.
-Inte kommer de att stänga inte, det är bara en marknadsföringsgrej det här de håller på med, säger han.
Café i 51 år
Men inne i köket säger Hans och Signe Wallin att visst ska de stänga. Signe lägger sista handen vid fem tårtor till Kräklingbo manskörs 50-årsjubileum medan hon berättar att hon kom till Wallins första sommaren som 15-åring för att jobba.
Det är 51 år sedan. De bor ovanpå caféet och skulle de sälja verksamheten till någon utanför familjen blev det lite konstigt.
-Om någon annan tar över blir det ju något nytt och då kan det ju bli det på något annat ställe, säger hon och det låter liksom självklart.
Blomstrande drömmar
Sonen Thomas ska fortsätta göra praliner så han behöver köket. Och själv kan han inte klara hela rörelsen ensam, säger han och det får man ju förstå.
Hans föräldrar är inte särskilt sorgsna inför nedläggningen av sitt livsverk. De kan faktiskt se att nya möjligheter dyker upp, nu när de kommer att få lediga somrar för första gången i sina vuxna liv.
-Jag har så länge drömt om att få se vitsipporna i Tjaukle, kanske får jag det i vår, säger Signe.
-Jag har ju gjort i ordning båten, men aldrig använt den. Nu kanske det blir av, säger Hans.
Wallins Café öppnade 1935. Det stänger vid årsskiftet.
Så jobbar vi med nyheter