Gallring ger bra förtjänst
Det är inte alla insatser i skogen som ger klirr i kassan. Inte på kort sikt. Men vinsten kommer med åren, var så säker.Med det budskapet kunde ett hundratal skogsägare återvända hem efter gårdagens skogsdag i skogarna söder om Stånga.
Men gallring är vad som gäller för den som vill ha ut en bra förtjänst från sin skog. Så löd budskapet från Mellanskog, länsstyrelsen och Timberjack som arrangerade skogsdagen tillsammans med LRF.
<span class=MR>Sköts med omsorg</span>
I skogarna på gränsen mellan Stånga och Burs finns exempel på skog som har röjts och gallrats och skötts med omsorg och mer än hundraårig skog som får växa som den vill utan att vara särskilt produktiv. Här finns också skog som i princip har planterats och glömts bort. På ett område har tallskogen nästan konkurrerats ut av björk. Det växer så det knakar, men stammarna är bara långa slanor. För att det skulle kunna bli något värde i den här skogen måste man genast komma loss med röjning och gallring, förklarade Tarras Martinsson från Mellanskog. Här förevisades därför en gallringsmaskin som, trots att vegetationen är mycket tät, kan ersätta den manuella röjningen. Fördelen med den här maskinen är att den också kan ta till vara mycket av det som röjs bort, det kan omvandlas till massaved. På så sätt kan den här insatsen inbringa en liten vinst, eller åtminstone inte bli så dyrbar.
<span class=MR>Efter några år</span>
Men den verkliga lönen av en röjnings- eller gallringsinsats i en skog som den här kommer först några år efter att man har genomfört den första gallringen. Då kan nästa gallring ge ett bra överskott genom att en större andel av träden inte behöver bli massaved, utan kan sågas upp till virke.
Många skogsägare tycker att om det inte ger något så får skogen stå. Men sköt gallringen! Det kan bli bra förtjänst om sju-åtta år. Den andra och tredje gallringen ger pengar, slår Mellanskogschefen Göran Jakobsson fast.
Men det handlar inte bara om vinster till den enskilde skogsägaren:
Vi har inte råd att utnyttja skogsmarkerna dåligt på Gotland! Vi behöver större produktion om vi ska behålla sågen på ön, förklarar Gunnar Kotz från länsstyrelsen.
Från den klarblå himlen silades solen vackert ned genom trädkronorna på de stora grupperna av män och kvinnor i skoteroveraller och kepsar. Alla är de skogsägare, men alla sköter skogen på sitt eget sätt. En del har den bara och vet inte riktigt vad de ska göra med den. De flesta tar hem ved till sig själva och andra. Men det finns också många som satsar, som och vill jobba aktivt och lära sig mer om skogsskötsel. Birgitta Kallings från Follingbo är nybliven skogsägare sedan årsskiftet. Hennes ambition är att bli en aktiv skogsägare:
Jag ser att jag har en hel del att röja, men jag har inte gjort så mycket än. Jag vill veta hur man ska göra innan jag sätter igång, så att jag inte gör mer skada än nytta.
Men nu har jag gått på en röjningskurs för kvinnor, berättar Birgitta Kallings.
Säkerhet. Lage Hansson tipsade om säkerhet i skogen: Full säkerhetsmundering, förstås, men gärna också en mobiltelefon. Förra året omkom tio svenskar i samband med skogsarbete.
Virkesmätare. Kurt Lillro som arbetar med virkesvärdering kunde ge en del tips om hur man får ut det största värdet av ett träd: "Hugg den första biten kort, 2,75, sedan en lång, och sedan en kort i toppen", löd hans råd till gör-det-självarna.Foto: ROLF JÖNSSON
Så jobbar vi med nyheter