Hetlevrad telegrafkommissarie startade GA

En reslig svartskäggig telegrafkommissarie med franskt temperament – som kom på idén att ge ut en tidning. Så beskrivs Otto Fredrik Kuylenstierna som startade Gotlands Allehanda 1872. Den 15 december firar GA 150 år och tidningen väljer nu att uppmärksamma jubilaren med en rad röster och reportage.

Under mer än ett sekel var GA:s adress Mellangatan 23.

Under mer än ett sekel var GA:s adress Mellangatan 23.

Foto: GA-arkiv

Gotland2022-12-11 12:20

GA 150 år

Med fransk mor hade Otto Kuylenstierna sydländskt påbrå, och ett humör som omgivningen lär ha märkt. En granne beskrev Kuylenstierna som en vulkanisk karl som ständigt kastade sig in i hetsiga diskussioner. Han hade radikala åsikter, tyckte inte om präster och kallade tyske kejsar Wilhelm för en sabelskramlare.

Kanske var det lusten att debattera som fick Otto Kuylenstierna att starta Gotlands Allehanda. Ett provnummer gavs ut 15 december 1872. Den ordinarie utgivningen startade den 3 januari 1873, med matvaruhandlaren och tidigare typografen J. A. Lindbom som Kuylenstiernas kompanjon. Både provnummer och första ordinarie utgåvan saknas. Dock finns andra numret från den 11 januari 1873 kvar, i vilket GA bland annat berättar att Kejsar Napoleon III har avlidit, medan den ryske storfursten Alexander II var på bättringsvägen (han dog först 1881).

I det andra numret finns en liten programförklaring på förstasidan: Under ofvanstående benämning, och af detta anspråkslösa format, ämna vi under loppet af år 1873 utgifva denna tidning, som har till syfte att, såsom ett opartiskt organ för det allmänna tänkesättet, utan väld eller mannamån, på ett enkelt och uppriktigt språk, framställa alla de vigtiga frågor, hvilka röra länets och stadens angelägenheter; att efter bästa förmåga söka verka för handelns och sjöfartens utbredande, kommunikationernas underlättande, åkerbrukets och näringarnes höjande och förkofran, folkupplysningens spridande samt den lagbundna frihetens vidmakthållande."

Storslagna ambitioner alltså, som verkar ha mottagits väl. Det mindre storslagna löftet att i varje nummer ha en följetong ”varigenom vi hoppas att vinna även ortens hulda läsarinnor på vår sida” kan ha bidragit till att starten gick bra. Inför 1874 skriver GA att tidningen investerat i en ny tryckpress. Kostnaderna ökade, men skulle inte påverka prenumerationspriset: "i vilja blott dermed visa, att vi icke sky några uppoffringar för att tidningen må kunna uppfylla alla de rättmätiga anspråk, som man kan hafva på en länstidning”.

Otto Kuylenstierna blev GA:s första chefredaktör. Hans debattiver ledde bland annat till att han 1875 stämde Gotlands Tidnings ansvariga utgivare inför rådhusrätten, efter att denne skrivit ”insinuant och ärekränkande” i tidningen. Kuylenstierna verkar dock ha haft fullt upp som telegrafkommissarie. En ung student, 24-årige Anders Jeurling, fick sköta det mesta redaktionella göromålen på Mellangatan. När Kuylenstierna av Telegrafverket befordrades till en tjänst med högre lön i Sundsvall köpte Anders Jeurling tidningen med tryckeri 1875.

Med Anders Jeurling fick GA ett uppsving. Konkurrenterna Gotlands Tidning och Visby-Posten utklassades. Anders fick sin bror Ossian Jeurling som medhjälpare. 1878 övertog Ossian tidningen och var sedan under 21 år GA:s ansvarige utgivare. Upplagan ökade, och GA erbjöd till och med de som emigrerat till Amerika att prenumerera på tidningen. 1889 kostade ett helår med GA elva kronor för emigranter.

Till en början utkom GA endast på lördagar. Utgivningen utökades snabbt till att även omfatta onsdagar, och från 1886 kom tidningen ut tre dagar i veckan. Sedan 1905 omfattar utgivningen alla vardagar, och sedan 1949 är GA morgontidning.

Den gamla blytekniken övergavs 1964, då Gotlands Allehanda blev Sveriges första tidning att tryckas med offset-teknik. 1977 var det dags för nästa stora förändring, då GA övergick från det stora fullformatet till den mindre tabloid-storleken som tidningen fortfarande har.

Under åren har Gotlands Allehanda haft olika ägare. På sensommaren 1951 köpte Högerns förlagsstiftelse tidningen. Då hade Arthur Nilsson, som anställdes 1919, varit stridbar chefredaktör i 14 år. ”Han är som en pansarbåt” beskrev dåvarande nattredaktören Göte Nilsson hur Arthur Nilsson tågade in på redaktionen. I sin bok ”Memoarer på fri hand” berättar han i kapitlet ”Uppror på Gotlands Allehanda” hur personal på redaktionen i smyg uppvaktade de nya ägarna för att sätta stopp för Arthur Nilsson, som de ansåg konservativ och som stod i vägen för en modern utveckling av redaktionen. De fick gehör för sina synpunkter. Motvilligt lämnade Arthur Nilsson sin post och efterträddes av den legendariske Robert Herlitz som chefredaktör.

Enligt en statlig pressutredning på 1970-talet ansågs Gotland för litet för två tidningar. Då hade redan Gotlänningen och Gotlands Folkblad inlett samarbete som Gotlands Tidningar. Samarbete har sedan visat sig vara en framkomlig väg för att behålla två tidningar på ön. Gotlands Tidningar och Gotlands Allehanda inledde tryckerisamarbete 1987, och bildade 1993 ett gemensamt tryckeribolag. Sedan har båda titlarna tryckts på samma tryckpress i Visby fram till i år, då tryckningen flyttade till Linköping.

1999, då Norrköpings Tidningar köpte både Gotlands Tidningar och Gotlands Allehanda, kom talet om att slå ihop tidningarna upp på nytt. I Norrköping hade tidningen gjort ett rekordresultat, samtidigt som de gotländska tidningarna gick dåligt. ”Inför en lågkonjunktur står GT och GA illa rustade”, sade NT:s vd Björn Jacobsson. Men efter att affären genomförts i juni 1999 deklarerade han att Gotland skulle få behålla båda tidningarna.

Norrköpings Tidningar har under åren köpt många mediahus och är i dag en koncern med cirka 1 600 anställda. På Gotland bildade NTM dotterbolaget Gotlandspress, som Gotlands Allehanda blev en del av. Gotlandspress bytte 2009 namn till Gotlands Media AB, ett tecken om att bolaget producerade mycket mer än sådant som rullar ur en tryckpress. Redan 1985 hade GA börjat ge ut en taltidning, från starten med Trond Sefastsson som chef.

Digitaliseringen av verksamheten tog fart efter att Gotlands Allehanda under påskhelgen 1987 flyttat till nya lokaler på Broväg. Efter 115 år i innerstaden fick GA sin nya hemvist i ett modulhus som tidigare varit byggkontor under tiden kärnkraftverket i Oskarshamn byggdes.

1997, då Gotlands Allehanda firade 125 år, spådde dåvarande direktören Lars Herlin den framtida utvecklingen: ”Vår produkt, en dagstidning, anser en del vara i sin yttersta mognadsfas och på väg att ersättas av websidor via internet”.

I oktober 2004 startade tidningarna den gemensamma webbsatsningen Helagotland.se, en redaktion som vid starten hade sju journalister och som förutom en webbsida även producerade taltidningar åt GA och GT. Chef och ansvarig utgivare vid starten var Patrik Annerud som slog fast: ”Jag tror att vare sig man vill eller inte så kommer framtidens journalist att bli mindre beroende av en publiceringskanal. Som journalist kommer man få jobba i flera olika medier, redan nu är det tydligt att man måste behärska många olika journalistroller”.

2012 gick flyttlasset på nytt, den här gången till Visborg där Gotlands Media flyttade in på andra våningen i kasernen Havde. Det innebar att Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar för första gången fick gemensamma lokaler. Våren 2020 flyttade Gotlands Media på nytt, den här gången till Kopparsviksgatan 11 som är bolagets nuvarande adress.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!