Generaldirektören tror på besjälade bygder
Längre pendlingsavstånd till jobben och kortare till skolan och förskolan.Det är vad föräldrar tänker på när de flyttar idag.Ofta väljer man att bo i en bygd som har en själ.
Hon var inbjuden av nystartade När friskolas intresseförening, som kommer att ansöka om att få starta friskola i socknen från och med höstterminen nästa år.
Katarina Blom är ordförande i föreningen och också den som tog initiativet till att bjuda in Pia Enochsson att prata om för- och nackdelar med skola i glesbygd.
Pia Enochsson berättade om svenskarnas intressanta flyttmönster. Många tror att det är övervägande delen som flyttar för jobbens skull. Men det är endast 20 procent och lika många anger studier som orsak.
- Däremot anger 60 procent att huvudskälet är att byta livsstil, sade Pia Enochsson. Det kan vara att människor på landsbygden flyttar till stan eller tvärtom.
Barnfamiljer vill till landet
Just barnfamiljer väljer oftare att flytta till landsbygden.
- Ett pendlingsavstånd på 45 minuter till närmaste serviceort var max vad folk som skulle flytta kunde tänka sig för en del år sen, sade hon. I dag har det svängt så att pendlingsavståndet ökat till en timme.
Men, som nämnts, är föräldrar inte beredda att öka pendlingstiden för att barnen skall komma till skola och förskola.
När Pia Enochsson talade om en bygd med själ nämnde hon att själen är det som håller ihop bygden, till exempel föreningslivet, en årlig företeelse som marknad, en teaterförening eller något annat.
- Både nationella och internationella undersökningar visar att det är ingen kvalitetsskillnad mellan stora och små skolor, sade hon. Elever trivs lika bra i stora som i små skolor.
Ingen skillnad
Mobbning förekommer lika mycket eller lika litet på stora och små skolor.
Däremot berättade hon att små skolor med fem till tio elever i Stockholm skärgård har betydande kvalitetsbrister som svårt att få behöriga lärare, brister i lokalutrymmen, lärarna är understimulerade med mera.
- Det var en överraskning för oss, sade hon. Därför har vi bjudit in dem att vara med i kustnätverk, träffa varandra, få fortbildning, diskutera utnyttjande av ny teknik i till exempel språkundervisningen med mera.
När det gäller skolnedläggningar generellt i Sverige var de stora nedläggningarna i mitten och slutet av 1990-talet och början av 2000-talet.
- Men det verkar som det var vad som behövdes för att möta elevminskningen, sade Pia Enochsson.
De nedläggningar som sker nu är i de små tätorterna på landsbygden eftersom det inte är så attraktivt att flytta dit.
Hon uppmanade När och andra gotländska orter med nedläggningshotade skolor att ta kontakt med andra orter som upplevt detta.
- Ofta blir det slitningar mellan byar, sade hon. Man ser att det inte går att behålla alla skolor. Men man får inte lägga ner skolan hos oss! Diskutera med grannbyarna, men med förståelse för att alla skolor ej kan behållas. Om ni inte blir oerhört produktiva förstås eller ser till att det flyttar in väldigt många till bygden.
Cirka 50 personer hade samlats i När bygdegård. Mötet var det första som intresseföreningen arrangerade och i höst blir det fler. Föreningen engagerar sig för en bra skola och i utvecklingen av den finns många bitar.
Så jobbar vi med nyheter