Geologer från hela världen tar en titt på silurtiden
Carlton E. Brett har drömt om Gotland sen han var tio år. Nu står han vid Lusklinten, som professor i geologi.- Det är en barndomsdröm som går i uppfyllelse, säger han.
Arrangemanget här på Gotland pågår veckan ut och kallas Silurian Subcommission Field Meeting 2005. Vad det är kan värdarna Mikael Calner och Mats Eriksson från Lunds universitet förklara.
- Silurian Subcommission arrangerar ett Fieldmeeting vartannat år, på en utvald plats i världen.
- Poängen är att forskare från hela världen ska få möjlighet att träffas och uppdatera varandra. Det ger alla en mer sammanhållen bild av vilka kunskaper som finns att förhålla sig till inom forskningen kring den här tidsperioden, säger Mikael Calner.
Lobbat hårt
Att fältmötet 2005 hamnat just på Gotland beror till stor del att han och Mats Eriksson har lobbat hårt inom Silurian Subcommission.
- Det känns ungefär som att vi har fått hit OS eller melodifestivalen. Det är jättestort för oss som svenska geologer, säger Mats Eriksson.
Men inte bara han är glad. Gotland är en världsunik guldgruva för alla de deltagande geologerna. När man hör dem prata och ser deras entusiasm när de hackar efter fossil här vid Lusklinten strax norr Visby känns det som att man är på ett Hogwarts (skolan som Harry Potter går på) för geologer.
- För mig är det en barndomsdröm som förverkligas. Jag har läst om Gotland och Gotlandium, som var det tidigare namnet på Silur-tiden, ända sedan jag var tio, säger Carlton E. Brett som också berättar att hans tidiga intresse för geologi kom sig av att han en gång råkade sparka till en sten hemma i trädgården i Buffalo nära Niagarafallen
- Den rullade i väg och stannade med undersidan uppåt. Då såg jag en underbar och väldigt välbevarad fossil av en snäcka och det var väldigt fascinerande.
Jämföra djurarter
Berggrunden runt själva Niagarafallen är likvärdig med kalkstensgrunden på Gotland säger han. På båda ställena finns väldigt välbevarad fossil, vilket ger goda utgångspunkter för geologernas forskning. Genom att jämföra vilka djurarter man hittar på olika kontinenter kan man tidsbestämma olika tidsskiften inom Silurperioden och skönja klimatförändringar och deras påverkan på arterna. Att kartlägga historiska klimatförändringar är ett huvudsyfte för många geologer.
- Man tittar till exempel på om det funnits istider och uppvärma perioder, och om skiftena har skett av sig självt. Det här är ju väldigt aktuella frågor inte minst med tanke på debatten kring växthuseffekten, säger Mikael Calner.
Idag fortsätter han och de 59 andra geologerna sina fältstudier, med besök i Klintehamnstrakten.
Så jobbar vi med nyheter