Under sommaren avled Hemsebon Georg Hall vid 91 års ålder. Namnet är förmodligen obekant för många läsare, men det finns anledning att lägga det på minnet.
I hans testamente står det att pengarna som blir över i dödsboet ska tillfalla Wisbygymnasiet, närmare bestämt restaurang- och livsmedelsprogrammets elever. Förhoppningen är att en stipendiefond ska inrättas för att uppmuntra restaurangelever "som visar håg o fallenhet för yrket". Allt tyder på att Georg Halls önskan kommer att gå i uppfyllelse.
Rolf Öström (M), ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, satt nyligen med på bouppteckningen och är mycket välvilligt inställd till erbjudandet.
– Vi har ju haft andra liknande ärenden där vi varit tvungna att tacka nej. Men vi har stött och blött det här och som vi ser det finns inga som helst hinder att ta emot pengarna, säger han.
Med "liknande ärenden" åsyftas den donation från S-profilen Thage G Peterson som stoppades av nämnden tidigare i år. Gåvan – 150 000 kronor som skulle gå till Gotlands folkhögskola – var vällovlig men stred mot regionens riktlinjer mot mutor och korruption, meddelade man då.
I fallet Georg Hall känner man dock inte till "några beroendeförhållanden som skulle göra det olämpligt för regionen att ta emot testamentet", konstaterar regionstyrelseförvaltningen. Grönt ljus alltså.
Exakt hur mycket pengar det handlar om kan Rolf Öström inte säga i nuläget.
– Vi får se hur mycket som blir kvar i dödsboendet i slutändan, men det bör röra sig om hundratusentals kronor här. Det är en avsevärd summa och allt kommer att gå till uppskattning av eleverna som utmärker sig. Det ser vi så klart mycket positivt på.
Kommer det att gå till en elev per läsår eller fler?
– Så långt har vi inte kommit än. Vi behöver fortfarande hitta formerna för det här, ta fram statut och kriterier, men förhoppningen är att vi ska vara redo dela ut det första stipendiet till våren, säger Rolf Öström.
Men vem var Georg Hall egentligen? Vi ringde upp hans nära vän Leif Claésson i Silte för att få svar på det.
– Georg var en varm, fin och go person som alltid var på språng, långt upp i livet. Han var också en person som anammade det nya, hade Facebook, Instagram och alla möjliga sociala medier, samtidigt som han nästan hade ett fotografiskt minne när det gällde sånt som hänt förr, säger Leif Claésson.
Georg Hall växte upp i Havdhem men var under en stor del av sitt liv bosatt i Värmland. Vid pensionen arbetade han som verkmästare vid Scania i Karlstad.
Mot slutet av livet återvände Georg Hall till Gotland, och här har han bland annat verkat för att sprida kunskap om Lagerlingen, det gamla interneringslägret för tyska krigsfångar utanför Havdhem.
Och med ett stipendium uppkallat efter sig går han alltså själv till historien på sätt och vis.
– Han blir ju lite som Nobel nu, ha ha. Jag tycker att det är fantastiskt att en person utan egna barn och knappt några släktingar får leva kvar i all oändlighet. Jag menar, med ränta och så kommer de där pengarna ju aldrig ta slut, säger Leif Claésson.
Men du, varför just restaurangelever? Lagade han mycket mat?
– Nja, det var först när han och frun separerade 2016 som han var tvungen att lära sig. Hon var fantastiskt duktig på det, gjorde egna recept och så. Kanske har stipendiet något med det att göra, men jag vet inte. Det var hans vilja helt enkelt, och jag ifrågasatte det aldrig.