Drömmen: ett arkiv på södra Gotland

Torsten Gislestam närde under en längre tid en dröm om att skapa ett arkiv i skolhuset i Hamra som han var född och uppväxt i. Nu arbetar föreningen "Arkiv och medborgarservice" vidare för att förverkliga Torstens önskan.

"Det var Torstens dröm, han ville inte att allt material skulle skingras utan att det skulle finnas en organisation på Storsudret som kunde förvalta materialet", säger Gerd Gislestam.

"Det var Torstens dröm, han ville inte att allt material skulle skingras utan att det skulle finnas en organisation på Storsudret som kunde förvalta materialet", säger Gerd Gislestam.

Foto: Sofie Regnander

Gotland2021-11-14 17:05

Torsten Gislestam, historiker, författare och hembygdsforskare var en riktig samlare. "Det fick inte slängas någonting", berättar hans hustru Gerd. 

– Jag ville slänga bokföringen efter mina föräldrar när vi skulle rensa ur deras hus. Men det ville inte Torsten, säger hon.

Och kanske hon inte var så svårövertalad. Hon är själv lite av en samlare. Både hon och Torsten är i parktiken födda in i hembygdsrörelsen med djupt engagerade föräldrar. 

Redan på 80-talet lämnade Torsten en skrivelse till Gotlands hembygdsförbunden om att skapa ett arkiv på Södra Gotland. På våren 2019 tog Torsten och Gerd slutligen själva initiativet till och bildade den ideella föreningen "Arkiv och medborgarservice", hemma i det gamla skolhuset i Hamra. 

Planen har varit att sortera och dokumentera den enorma mängden material som i viss mån Gerd, men framförallt Torsten, samlat på sig och inte minst det som han själv författat under åren. Materialet kommer sedan att vara stommen i ett öppet offentligt arkiv som allmänheten och intresserade forskare ska få tillgång till. Tanken är också att allmänheten eller föreningar ska få lämna in dokument, papper, kanske gamla föreningsarkiv som man inte längre är intresserad av eller har plats för. 

– Det var hans dröm, han ville inte att allt material skulle skingras utan att det skulle finnas en organisation på Storsudret som kunde förvalta materialet och göra det tillgängligt och sökbart för allmänheten, berättar Gerd.

Men tidigt förra året bröt pandemin ut och bara ett par månader senare gick Torsten bort efter en tids sjukdom. Sedan dess har mycket av föreningens arbete vilat. Tills nu. För några veckor sedan kunde föreningens styrelse samlas igen. Och förra helgen anordnade man ett öppet hus för att värva stödmedlemmar och visa upp ett litet urval av samlingarna. 

Vågar du säga hur mycket material det faktiskt handlar om?

– Nej, det kan jag inte, det går inte. Det är mycket, säger Gerd.

Både i det stora huset och den tillhörande ladugården finns mängder av fyllda pärmar, lådor och backar med brev, handlingar, tidskrifter anteckningar, utkast till böcker och föredrag. I de många bokhyllorna trängs även en imponerande samling böcker. Att sortera och digitalisera arkivmaterialet kommer att ta tid och kosta pengar.

– Torsten växte ju upp i huset när det var skola här och det finns förstås en hel del handlingar från den tiden. Sen var han ju politiker också så det finns material från den perioden. Sen finns det en hel del handlingar från hans mormor som var barnmorska. Utöver det som visas här nu finns det även en hel del gamla gårdshandlingar från olika grenar av hans släkt och från en del Hamrabor, men de är så ömtåliga så de har jag inte plockat fram nu, berättar Gerd när hon visar runt i den gamla skolsalen.

– Här är en resedagbok som Torsten skrev under en resa till Amerika 1978. Allan Cedergren som jobbade vid radion skulle åka dit och intervjua gotlänningar som utvandrat. Allan var inte så bra på engelska så han bad Torsten följa med och hjälpa till.

När tror du att arkivet kan öppna för allmänheten på riktigt?

– Åh, det är lång väg kvar. Det är tiden och pengarna som styr. Men drömmen lever och drömma måste man ju få göra, ler Gerd.

Skolhuset i Hamra

Skolbyggnaden i Hamra stod klar 1883. 1929 flyttade Torstens pappa, Axel Gislestam, in i skolhuset. 1937 gifte Axel sig med Torstens mamma Gerd och här växte Torsten upp och gick i skolan. Huset rymde en skolsal för alla elever, en lärarbostad och ett kommunalkontor på andra våningen. 

I huset bedrevs skolverksamhet fram till 1968, då fick Torsten möjlighet att köpa sitt barndomshem. Torstens önskan var att huset som en gång varit offentligt skulle så bli även i framtiden.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!