Daniel Holmberg berättar att det är mycket getingar på Gotland just nu.
Daniel Holmberg, ledningssjuksköterska på akutmottagningen i Visby, upplever ett ökat antal patienter med getingstick.
– Det gäller att vara uppmärksam. Många som kommer in har blivit stuckna i samband med måltider, till exempel när de druckit ur burkar, säger han.
Ett getingstick är oftast inget allvarligt, men i vissa fall kan det vara nödvändigt att söka vård, säger Sven Montelius, överläkare på allergimottagningen.
– Om man sedan innan vet att man är allergisk mot getingstick ska man söka vård. Om man inte har en känd allergi men ändå upplever att man får symptom på hela kroppen, och inte bara i området för själva sticket, är det också bra att kontakta en vårdinstans, säger han.
Getingar kan sitta på maten man äter. Därför ska man vara uppmärksam på getingar i samband med måltider.
Trots att man inte är allergisk mot getingstick kan man behöva söka vård i särskilda fall.
– Vid ett getingstick i munhålan, på tungan eller i svalget kan det vara nödvändigt ifall man upplever att det påverkar andningen eller möjligheten att svälja, säger Sven Montelius.
En allergisk chock kan innebära att man får nässleutslag över hela kroppen, säger Sven Montelius.
När man söker vård för ett getingstick varierar behandlingen beroende på sjuksköterskans eller läkarens lägesbedömning.
– Om andningen eller svalget inte påverkats av sticket, då får patienten antihistamin eller kortison. Vid en allergichock får patienten istället en adrenalininjektion som första behandling. Vid misstänkt allergi utreds patienten några veckor efter sticket, och sedan kan den i vissa fall erbjudas allergivaccination.