Glenn hade panik inför yrkesvalet

För snart två år sedan gick Glenn Åkerblom ut den trätekniska utbildningen vid Christopher Polhemgymnasiet i Visby.
Men han var ingen vilsen student som famlade efter en framtid och en anställning.
Hans eget snickeriföretag var redan i farten. Det vara bara att sätta igång och leverera till kunderna med en gång.

Hyrde in sig
Någon egen verkstad hade han inte utan han hyrde in sig på det ställe där han hade gjort praktik, hos Mats Holmberg i Mästerby.
- Mats har hjälpt mig mycket, med kontakter och med hur man räknar på offerter. Hur mycket man kan ta betalt av kunder helt enkelt, berättar Glenn Åkerblom.
Efter snart två år är Vallstena Snickeri nästan självgående. Den större delen av produktionen, som nästan bara handlar om fönster och dörrar, går till byggföretag.
- Nu är det till 80 procent egna kontakter. Och jag har precis lagom med jobb så att det blir åtta timmar om dagen, säger Glenn Åkerblom.
- Och det är lika kul fortfarande!
Men det var alltså för snart tio år sedan det började, med paniken inför yrkesvalet.

Testade många yrken
- Jag testade en massa yrken redan då. Fick följa med pappa till jobbet på P 18 och vara med mekanikerna och smederna. Det var kul.
- Sedan fick jag följa med till ett snickeri, och det var riktigt kul. Jag fick hjälpa till att göra fönster med en gång.
När han var 14 år fick han en hel "maskinpark", köpt på annons, av pappa: bandsåg, planhyvel, bordsfräs, pelarborr och diverse handverktyg.
I ladan hemma på gården fanns gott om plats.
- Jag började göra lagårdsfönster till grannarna. Jag har nog gjort fönster till de flesta lagårdarna i Vallstena.
- Men jag vågade mig inte på att göra dubbelkopplade fönster förrän efter något år. Då hade jag inte rätt fräsverktyg, men det blev funktionellt ändå.
Trots det var det läge att skaffa en utbildning.
- Jag behövde lära mig det grundläggande: att välja kärnsida, lära mig om virkestorkning och standardmått. Och om skydd och säkerhet - det visade sig att jag hållit på med farliga saker utan att veta om det.
Men det blev inte bara studier.
- Jag hade ju redan en kundkrets och den måste jag ju vårda. Så jag behövde kontakt med ett snickeri.
Det fick han, hos Lars Lindman i Gothem, där han jobbade på sin lediga tid. Men så var det dags för praktik och då föreslog läraren Peter Dahlgren en plats hos Mats Holmberg i Mästerby. Där blev Glenn Åkerblom i nästan tre månader.
- När det närmade sig slutet av praktiken föreslog Mats att jag skulle bli min egen. Han hade redan en anställd och ville inte ha en till, då skulle han få tillbringa för mycket tid på kontoret.

Tog kontakt med en revisor
- Så jag tog kontakt med en revisor som hjälpte mig med inregistrering av företagsnamnet, F-skattsedel och momsregistrering.
I maj 2006, strax innan skolan slutade, drog jag igång.
Fick ni inte lära er sådant, och att räkna på offerter, i skolan?
- Nej, de lär oss mest att snickra. Det är meningen att vi ska gå ut och bli anställda. Men jag hade ju en aning om att jag inte skulle bli anställd så jag hade en del frågor, och dem fick jag svar på i skolan. Det var jättebra lärare där.
Vad är det bästa med det här jobbet?
- Att det kommer in en planka och du gör något fint av den som går att sälja. Att lösa problem och att hitta på något.

Ingen rubank
- Men jag är maskinsnickare. Det finns hantverkare som står där med sin rubank, men sån är inte jag. Det estetiska är inte min grej.
Hur länge kommer du att hyra in dig här?
- Tills jag kan bygga en egen verkstad. Och jag vill inte låna, så jag blir nog här i tio år, tills jag blir 30. Då har jag sparat ihop pengarna, och om jag inte vill fortsätta då så är jag rik i stället, filosoferar Glenn Åkerblom.

Glenn hade panik inför yrkesvalet

- Jag testade en massa yrken när jag var tio-tolv år. Jag hade panik för det här med yrkesval. Nu har han inte panik längre, Glenn Åkerblom. Vid 20 års ålder har han haft egen snickerifirma i två år.Men framförhållningen har han kvar: om tio år ska han ha egen verkstad också.