Dödsskjutningar och sprängningar var och varannan dag har drabbat främst Stockholm sedan nyår. Men den grova brottsligheten sprider sig till småstäderna.
Carin Götblad, tidigare länspolismästare på Gotland och nu polismästare vid NOA var fullt medveten om att vi skulle få de här svåra problemen med många unga pojkar som dras in i kriminalitet. Riskfaktorerna har varit kända i över 30 år, menar hon.
Har den grövre ungdomsbrottsligheten eskalerat snabbt eller har du en annan bild?
– Jag lämnade en utredning till regeringen för 13 år sedan där jag befarade den här utvecklingen, det vill säga att vi skulle få problem med yngre killar som dras in i gäng.
Hon säger att kriminologisk forskning visar vilka riskfaktorer som finns, och det var forskningen, men även utvecklingen i andra länder Carin tittade på när hon räknade ut hur många svenska unga pojkar som riskerade att fastna i kriminalitet om ingenting gjordes.
– Det stämde ganska på pricken tyvärr. År 2010 som utredningen gjordes kom jag fram till att det var cirka 5 000 som riskerade att dras in, och några år senare så var det den summan i våra underrättelsesammanställningar. Men nu har vi så klart ännu fler.
Hon säger att brottslighet av det här slaget, det vill säga grov våldsbrottslighet, går att trycka tillbaka med polisiära insatser en tid, men man kan aldrig bryta brottsutvecklingen med enbart repressiva insatser.
– Jag föreslog ett antal förebyggande insatser som att socialtjänst, polis och skola skulle jobba tätt tillsammans i team mot just riskungdomar. Det genomfördes också i stor del i Stockholm och andra städer. Men det som inte genomfördes var ”Projekt pojke” som handlar om att regeringen avsätter ordentligt med pengar som man riktar direkt mot grupper av unga killar i riskgrupp för att sätta in yrkesträning, praktikplatser och insatser som motverkar machokultur och heroisering av våld.
Carin Götblad säger att det är tråkigt att det ska behöva gå så långt och behöva bli så stora problem och lidande innan man förstår vikten av att ha en socialtjänst som kommer in tidigt.
– Kanske redan i förskolan, för vi vet vilka som är riskfamiljer, och då kan man ju hjälpa familjerna mycket lättare, men också ställa krav på föräldrarna. För det är ju ytterst de som är ansvariga för sina barn. Väntar man tills barnen är tonåringar har problemen hunnit bli stora och svåra att vända. Ser vi på LVU-placeringar så är resultaten dåliga, och har alltid varit det. Man har allt att vinna på att gå in tidigt.
Carin Götblad, polismästare vid polisens nationella operativa avdelning (NOA).
På Gotland var man först med att införa särskilda rum på polisstationen för socialtjänsten. Men, säger Carin, de flesta polisstationer har inte det.
– Viktigt är också att vi poliser uppträder korrekt och inte kränker ungdomar. Vi behöver vara korrekta men bestämda, för de kriminella barnen är väldigt lättkränkta och tar alla chanser att känna att de inte hör hemma. I bland hör jag folk säga att de här ungdomarna saknar livschanser, men nej. Sverige är fortfarande ett välfärdsland. Ingen grupp är enbart offer i ett land som Sverige.
Samtidigt, menar hon, är det farligt att säga att barn inte förstår vad de håller på med.
– Det gör de. Det vi ser i Stockholm nu och som är förfärligt är uppblossade konflikter mellan kriminella gäng, och där vi i våra underrättelser ser att väldigt unga personer frivilligt erbjuder sig att mörda. Barn är lättpåverkade, visst, men som 13-åring förstår man mycket väl vad som händer när man skjuter någon med automatvapen i huvudet. De förstår att människan dör.
Men är det bara ett storstadsproblem?
– Vi ser att det smittat ut till mindre städer. Det är väldigt kopplat till droghandeln, men det är inte vilken tonåring som helst som tänker att; i morgon ska jag mörda någon. Det här handlar om ordentligt empatistörda personer där det hänt många saker tidigare i livet som ingen tagit tag i med tillräcklig kraft.
Det samhälle vi i dag lever i är inte detsamma som förr. Nu måste förebyggande åtgärder in tidigt, redan i förskolan, för att förmå vända trenden, det menar Carin Götblad.
Hon menar att socialtjänsten måste rustas med fler resurser och modernare metoder. Sen är inte allt socialtjänstens ansvar, säger hon, även om det är de som har hand om familjer och ungdomar med stora problem. Gotland är relativt, och kommer troligtvis förbli, mer förskonat från den grövsta gängbrottsligheten på grund av ö-läget. Men här finns också lösa nätverk, och stora sociala problem som ligger under ytan, menar hon.
– I dag är problemen så stora att hela samhället måste hjälpa till. Vi behöver få näringslivet att erbjuda praktikplatser, och då inte bara till bästa vännernas barn, utan även till de barn där man förstår att föräldrarna saknar nätverk. Men vi måste också återupprätta respekten för vuxna, och ge lärare mer resurser och befogenheter. Vi har ju lärare som varit åtalade ända upp i Högsta domstolen för att de tagit ungar i armen, och först blivit friade i högsta instans. Det är ju inte klokt.
Regeringspartierna presenterade nyligen förslag på åtgärder för att vända våldstrenden genom bland annat, och som föreslagits tidigare, lättare utbyte av information mellan myndigheter, men även flera års fängelsestraff för personer som involverar eller rekryterar barn och unga i kriminell verksamhet.
– Informationsutbyte är jätteviktigt, och här handlar det inte bara om polis och socialtjänst. Vi har i dag stora grupper av organiserad brottslighet som är grogrunden till mycket, och som utnyttjar våra socialförsäkringssystem och där pengar fullkomligt pumpas ut. De lurar vår gamla och bedrägerierna bara ökar. Det är helt fruktansvärt. Jag tror Sverige är enda land i världen där myndigheter inte får utbyta information om misstänkt kriminella, och det utnyttjas. Det kan faktiskt rasera hela välfärdssamhället om vi inte får stopp på detta. Vi måste inse att vi har ett annat samhälle i dag. Det som fanns i går finns inte längre.
Carin Götblad säger att vi inte kan fortsätta säga att barn inte vet vad de gör. "En 12-åring förstår mycket väl vad som händer när man skjuter någon i huvudet med ett automatvapen".
Men det finns ändå hopp. Enligt Carin är det mycket som är på gång just nu, även om det mest handlar om repressiva åtgärder.
– Och de åtgärderna behövs nu i det kortare perspektivet för att få stopp på det här. Jag sitter själv som expert i många regeringsuppdrag, bland annat ett där vi tittar på om vi ska återinföra ungdomsfängelse. Jag var själv med och avskaffade det för länge sedan, och det är inte så att vi tror att det är bra för 15 till 17-åringar att sitta i fängelse. Men vi kan inte ha mördare som går lösa, även om de är unga. Vi är tvungna att skydda allmänheten och låsa in sådana som är livsfarliga. Men det som är jätteviktigt nu är att samtidigt satsa mycket mer förebyggande, för det är bara där vi kan förändra långsiktigt, säger hon.