– Det är väldigt glädjande att hela Sverige i princip uppnått det nationella målet, säger Maria Amér som är smittskyddsläkaren på Gotland.
Målet för landet är att inte överskrida 250 recept med antibiotika per 1000 invånare. I år var siffran för hela landet 237 per 1000 invånare medan Gotland noterade 259 recept för 2020. Det är dock en minskning med 19 procent jämfört med året innan.
– Det har varit en successiv sänkning av antibiotikaanvändningen sedan 1995 och det ligger ett målmedvetet arbete bakom, säger Maria Amér.
Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten landade försäljningen av antibiotika på 237 recept per 1 000 invånare förra året. vilket är en minskning med 17 procent. För Gotlands del var sänkningen 19 procent.
Minskningen syns i alla åldersgrupper, men är tydligast hos barn upp till sex år där det handlar om en nedgång på 44 procent.
– Förskrivningen av antibiotika till barn har minskat tydligt, vilket är särskilt glädjande.
Att man lyckats minska antibiotikaförbrukningen har inte heller orsakat någon ökning av allvarliga bakteriella infektioner.
– Det är bra att vi kan känna oss trygga med att färre recept skrivits ut utan att skapa mer ohälsa, säger Maria Amér.
I vilken mån pandemin har spelat in, när det gäller att läkarna skrivit ut färre recept med antibiotika är oklart men sannolikt har den spelat en större roll.
– Råden att stanna hemma, tvätta händerna och hålla avstånd är effektiva och märks tydligast på färre infektioner i luftvägarna men även i urinvägarna.
Det var när antibiotikaanvändningen ökade markant under 1990-talet som myndigheterna insåg att man måste dra i bromsen. 1999 skrevs det ut recept på antibiotika till 472 av 1000 invånare i snitt i landet. Socialstyrelsen hade då startat ett arbete för att ta reda på vad som kunde göras för att motverka att bakterier blev resistenta mot antibiotika. Det ledde i sin tur till att nätverket Strama bildades med samma syfte. Strama står för Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens.
Antibiotika behövs men används den fel finns det risk att bakterierna blir resistenta och därmed mer svårbehandlade.
– Vår moderna sjukvård går inte att bedriva utan antibiotika. Vi ska använda den rätt, i lagom dos och lagom länge, säger Maria Amér.